juli 2011
Monthly Archive
Monthly Archive
Posted by Ann-Catrin Brockman on 20 Jul 2011 | Tagged as: Integritet
När jag läser om Spotifys lansering i USA kommer jag att tänka på mitt blogginlägg och insändare från februari 2009.
När blir fildelningsdebatten skrattretande?.
I mina ögon har det varit det länge, men kanske är det nu det tydligt hörs hur fnisset breder ut sig
Aftonbladet skriver idag om en Utskrattad idé som gör braksuccé och säger ”Nu ser det, ironiskt nog, ut som att den fildelningsteknik som musikbranschen länge såg som sin värsta fiende blir dess räddning.”
Utan en motsträvig och skitskraj upphovsrättslobby kunde det ha gått fortare.
Skrattar bäst som skrattar sist säger jag.
Posted by Ann-Catrin Brockman on 11 Jul 2011 | Tagged as: Personligt, Resor

Hemma igen efter en jättebra vecka i Almedalen, Snäck och Visby. Ägnade söndagen åt att tvätta och hänga med Daniel på Wayne’s mest hela dagen.
Idag har jag hämtat tågbiljetter, och bokpaket, varit till biblioteket och laddat ner tre deckare och lyckats hitta en avsevärt mycket bättre resväska än min gamla. Det som talar emot den är att den är rosa, vilket inte precis är min färg. Men supersmidig att dra och väger lite mindre. I sig själv alltså… sen beror det förstås på vad man stoppar i den.
Och stoppar i den är ungefär vad jag ägnat resten av dagen till. Ganska enkelt var det förstås eftersom jag i stort sett bara behövde lyfta ur innehållet, tvätta och lägga tillbaka. Men det är mycket att tänka på ändå. Nu kom jag t.ex. att tänka på passet…
Hade en skrämmande upplevelse efter att jag hämtat tågbiljetterna och böckerna på Konsum. Vid disken la jag tågbiljetterna i plastfickan där jag också har flygbiljetterna. När jag sen kom till biblioteket rotade jag i väskan efter mp3-spelaren och inte nog med att jag hade glömt den hemma. Jag insåg också att plastfickan inte låg där den skulle. Det blev ilfart tillbaka till Konsum. Och där låg den. Tänk om jag hade upptäckt det kl 05 imorgon bitti på väg till bussen. Eller ikväll efter stängning. Huvvaligen. Vad hade jag gjort då?
Hur som helst. I morgon bitti tar jag buss och tåg mot Arlanda och Dubrovnik. Jag är nyfiken på Villa Katarina, som ligger en bit från Gamla Stan men var ganska billigt och rummet har egen balkong, kylskåp, wifi och luftkonditionering.
Det ligger också ganska nära hamnen så förhoppningsvis går det att hitta lite svalkande vindar om det blir för hett. Vilket det nog kan bli för enligt väderkartan ska det vara +30 och solsken hela kommande vecka. Lite för varmt för min smak men det går nog att stå ut med

Nu ska jag ägna kvällen åt Smedsgårdsblues och framåt natten se till att blommorna får vatten. Sen får jag förlita mig på att sonen sköter om dem resten av veckan.
Posted by Ann-Catrin Brockman on 05 Jul 2011 | Tagged as: Politik

Så är dag två av Almedalsveckan slut och jag sitter i sängen och reflekterar över vart den tog vägen. Får dock vänta tills imorgon med att publicera eftersom nätet inte funkar så här långt från balkongen
Konstaterar att jag gick på två av de nio seminarier och aktiviteter jag hade bockat för i programmet. Två var fullsatta, ett verkade vid närmare eftertanke tråkigt, ett skippade jag till förmån för att lyssna på Anders Borg hos Aftonbladet.
Förutom seminariet jag skrev om nedan var jag på Rädda Barnens om Barnfattigdom. Där debatterade Veronica Palm med Anna Kinberg-Batra.
Jag lyssnade också på när SR intervjuade Fredrik Reinfeldt och när Alex Schulman lät Jan Helin och Lena Melin förklara hur de hanterat och fortfarande hanterar Littoringate. ”Sven-Ottorin” som nån råkade kalla honom.
När det började bli dags för kvällens partiledartal var jag totalt trött på människor, ljud och trängsel så jag satte mig på andra sidan Almedalspölen och pratade med änderna istället.
Jag var irriterad på nätet som inte fungerade. Störd på folk som kommer först till lokaler och sätter sig längst ut i bänkraderna så att alla andra måste tränga sig förbi. Förbannad på gubben som tyckte tjejerna på kaféet skulle jobba fortare för att han hade en tid att passa.
Och inte blev jag på bättre humör av Fredrik Reinfeldts tal heller. Men onekligen fick jag andra saker att fundera över. Som varför han inledde med att hojta nåt i stil med ”Hej, det är jag som står här bakom!” (Det kanske hade sin förklaring för dem som såg honom)
Resten av inledningen var också diffus och hndlade om att han som barn brukade tänka på om det fanns andra här än vi, alltså i rymden. Och i sammanhanget fick han ihop en oknuten känga till Aftonbladet som antog/hoppades de slipper på andra planeter.
Sen var det ganska tråkigt en lång stund med en massa siffror och årtal och farliga socialister och som avslutning varnade han för ”andra” som vill gå bakåt i tiden. Tillbaka till när Domus hette Domus, kvinnors brev adresserades till deras män och vi hade 14-tums svartvita tv-apparater.
Det kan ha varit utomjordingar han menade, men kommer de verkligen att ställa upp i valet 2014?
Nånstans mellan mitten och slutet föresvävade det mig faktiskt att karln var onykter. Jag brukar inte gilla det han säger men HUR han säger saker har jag inte haft några särskilda klagomål på förrän ikväll.
Efter talet åt vi middag på Stora Torget och sen fick vi kaffe på maten hemma på balkongen där havet var synligt igen efter gårdagens tjocka dimma.
Nu har jag läst ikapp på nätet och konstaterat att rätt många, men inte alla tycker att Reinfeldts tal var förvånande svagt, poänglöst och förvirrat. Att Smedsgårdsbluesen i Sandviken bjöd på bra musik men kyligt väder, att somliga anlänt till Visby och att andra har lämnat ön.
Mitt program för morgondagen är klart och det blir lite sovmorgon pga att det är svårt att få ihop det man vill göra med start- och sluttider. Förhoppningsvis är det bra väder så att vi får börja dagen med en cykeltur de fyra vackra kilometerna längs havet in till Innerstaden.
Mina inbokade grejer syns på bilden här under. Insåg att jag behöver den i offline-läge eftersom det är så kärvt att hitta nätåtkomst.
Jag ska också hinna med lunchdebatten i Aftonbladets tält och en sväng till Bloggplats H12. Men troligen blir ingenting riktigt som planerat i morgon heller. Vilket faktiskt är helt okej.

Posted by Ann-Catrin Brockman on 04 Jul 2011 | Tagged as: Politik

Jag tog en slow morning med cappuccino o juice utanför biblioteket. Sen drog jag mig ner mot stranden och TV4-tältet. Ett tält med superfin placering och genomskinlig tältduk mot havet. Tyvärr var det inte så mycket att se just då.
Debatten, som mest var ett samtal, leddes av Malou von Siwers och hade rubriken ”Vem vinner på sociala medier?”
”Samhället blir mer och mer påverkat av Facebook, Twitter och andra sociala medier. Debatter startar, lever sitt eget liv på nätet och blir till slut nyheter i ”gammelmedierna”. Politiska kommentatorer blir kompisar med politikerna de är satta att granska. Så hur påverkar de sociala medierna rapporteringen? Vem har och ska ha makten över dem? Och hur ser utvecklingen för sociala medier ut – i gammelmedierna och i samhället i stort?”
I panelen var Anders Pihlblad, TV4, Thomas Mattsson, Expressen, Rossana Dinamarca, V, Helene Odenjung, Fp och Alex Schulman, Aftonbladet.
Det var inte precis några spännande vinklingar som dök upp och frågan som var rubriken på debatten förblev obesvarad. Som Emanuel twittrade: ”Jag är ledsen, det här kommer att bli ytsurfning om sociala medier. Synd.”
Jag gör det enkelt för mig och lägger in det jag twittrade under samtalet.
I TV4-tältet om hur sociala medier påverkar rapporteringen o gammelmedia. Fullt.
Schulman: Om man vill nå ut är Twitter överlägset bloggen.
I TV4tältet finns fler som har Facebook än som har Twitter. Tvärtom i England säger Malou.
Instämmer med @alexschulman Twitter är en väg o ett urval till gammelmedia o mer djuplodande artiklar.Dinamarca har slutat blogga för att hon får mer gensvar o kommunikation via Twitter.
Schulman jämför sitt tidiga bloggande med pappabloggandet. Avsändaren styr hur kommentarerna o stämningen
Schulman: Om man vill nå ut är Twitter överlägset bloggen.
Märkligt att tro att det man skriver på Facebook ”stannar där”.
Odenjung: ett generalfel politiker gör är använda Twitter som megafon. Skulle det bara nåt speciellt för just politiker.
Är nån i panelen själv aktiv på Flashback? (min twitterfråga ställdes live till panelen)
Ingen i panelen är aktiv på Flashback. Schulman tycker det är tragiskt att några av oss i publiken är användare där.
Posted by Ann-Catrin Brockman on 04 Jul 2011 | Tagged as: Personligt

Inledde Almedalsveckan med en söndag som var rejält kall och hela Visby var täckt av tjock och fuktig dimma.
Vi skaffade cyklar på lördagen och hann med en tur ner till innerstaden och åt god mat på O’Learys.
På söndagen tog vi ändå bilen mest pga att vi känt hur kallt det var att cykla hem på kvällen.
Vi lyssnade på försnack med mp:s partisekreterare och sen orkade vi i kylan i Almedalen bara höra på Fridolin. Lika bra det för Romson har fått väldigt dålig kritik för sitt tal.
Lägenheten i Snäck är grym. Coolt kök som är kombinerat vardagsrum med en jättelik balkong utanför en lika stor fönstervägg. Utanför breder havet ut sig mot horisonten. Tyvärr såg vi ingenting av havet igår pga dimman. Men ljudet, vågbruset hördes och det är rogivande.
Nu är det måndag och framåt lunch verkar dimman lättat och solen skymtar. Det är fortfarande rätt kallt men jag har hopp om bättring.
Posted by Ann-Catrin Brockman on 01 Jul 2011 | Tagged as: Personligt

Idag har jag födelsedag och fyller 55 år. Därför har jag tänkt mycket på Tommy och saknat.
Tommy och jag är födda på samma dag, på samma BB med bara några timmars mellanrum. Sen gick vi i skolan tillsammans tills jag flyttade i fjärde klass. En massa år senare möttes vi igen och vi hade en relation några år i mitten av 90-talet. Tommy blev inte äldre än 54 år och jag saknar honom mycket.
I april slutade hans liv på det mest brutala och hemska sätt. Det skär i hjärtat att tänka på och det har jag gjort mycket de senaste månaderna. Men jag vill också försöka minnas andra saker. Leta fram de positiva minnena. Fotona från resan till Skopelos, alla brev, dagböckerna från de åren, det inte helt rumsrena faxet som kom till jobbet där jag tyvärr inte var den som hittade det först. Jag vill tänka på den han var när han levde och låta den bilden få övertaget.
Om allt hade varit som förut hade vi pratat i telefon med varandra ikväll och gratulerat på födelsedagen. En gång idag tänkte jag i ett par sekunder på att ringa. Tills verkligheten kom ikapp.
Idag blir det inget flera timmar långt samtal med filosoferande över livet och åren som passerar. Inget diskuterande om politik, där vi oftast inte alls var överens. Jag får inte höra honom klaga på att jag bloggar för lite och vi får inte prata om Almedalen dit jag åker i morgon och dit Tommy ofta sa att han också skulle åka. Nångång.
Men så blir det aldrig. Det är orättvis och obegripligt.
Jag kommer alltid att fira mina födelsedagar med Tommy som sällskap i tankarna. Jag har den äran.