Tjejen i reportaget bor i Danderyd och har läxhjälp 1,5 timme i veckan, då en kille från StudyBuddy kommer och hjälper henne med matten. För det betalar hennes föräldrar 1.600 kr efter att de fått göra RUT-avdrag med samma summa.

Jan Björklund får frågan hur många med låg inkomst som kan köpa läxhjälp för 1.600 kr i månaden. ”Nej, det är säkert få… så att… men RUT-avdrag gör trots allt att fler kan använda den typen av tjänster än om man inte har RUT-avdrag.”

Och det har han förstås rätt i. Låt oss då räkna lite och utgå från att alla familjer skulle ha samma möjlighet. Jag håller mig på hemmaplan och räknar på Sandviken för enkelhetens skull. Räknar jag fel får ni skälla på mig, men också betänka att jag tyvärr inte hade nån privat mattelärare när jag gick i skolan.

Ca 3.700 elever går i grundskolan här i kommunen. Om alla skulle få 1,5 timmes läxhjälp varje månad i – säg nio månader om året – skulle RUT-avdraget bli (1600 x 9=14400 x 3700) 53,3 miljoner. Alternativt 105,6 miljoner om vi räknar med det föräldrarna får lägga ut.

För 53,3 miljoner kan man anställa 105 lärare på heltid i ett år. Det här bidrar till ytterligare ökad segregering och tar resurser från de elever som har de största behoven.

Att WordPress rättstavning nu föreslår att jag ska ändra segregering till ”sugregering” säger nästan allt.

JOBBET
På jobbet har jag haft kurser för ca 370 anställda som har fått behörighet till kommunens intranät och e-post. Jag har jobbat med vår Online-support i ComAround och haft kurser för andra om att skapa guider och administrera. Har förstås också haft kurser i Excel, PowerPoint, Word, FirstClass-kalendern och SiteVision. Årets svåraste uppdrag var nog att lära sig göra tillgängliga Pdf-filer för att sedan ha kurser om det.

Jag fick också chansen att vara lite delaktig när Sandviken arrangerade en deltävling i Melodifestivalen, på det sättet att jag gav lite råd och hjälpte till med sociala medier kring Festivalstaden. Det var förstås häftigt på Göransson Arena men det häftigaste var nog ändå artistfesten i tälten i Högbo. Så vackert!

INPUT
I politiken startade året med en resa till London för BETT-mässan. Jag har också varit på ViS vuxenutbildningskonferens, på Barnsrättsdagarna i Örebro, Framtidens Lärande i Nacka och till Auschwitz med Hedängsskolan.

KUNSKAPSNÄMNDEN
Kunskapsnämnden beslutade redan 2009 om En-till-en och i januari fick elever och lärare på Österfärnebo skola sina datorer. Vid skolstarten i augusti var det dags för alla ettor på gymnasiet. Vi fick också igenom att Medieprogrammet utrustas med Mac-datorer.

Nämnden fastställde ”Framtida inriktning för Sandvikens Gymnasieskola och Centrum för Vuxnas Lärande”, YH-utbildningen startade, Sandvikens gymnasieskola bytte namn till Bessemerskolan och vi har kommit nästan ända fram med Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege.

En upphandling av Mobil förskola pågår och vi har godkänt att en enskild förskola ska starta i Högbo. Landningen för nyanlända elever är igång och de första stegen är tagna mot att bygga en Kulturförskola i Hammarskolan och att vuxenutbildningen flyttar till Norrsätraskolan.

Nämnden svarade på en remiss om att skolk ska skrivas in i betygen. Jag var ytterst kritisk, nåt som Gefle Dagblad fångade upp.

Jag funderade också på privatiseringen av skolan och förskolan och om skolans utveckling framåt.

SOCIALA MEDIER
Det här året smällde det till rejält om sociala medier och jag blev ”Politikern du träffar på nätet” i lokalpressen och var en i panelen på bibliotekets arrangemang Sociala medier i lokalpolitiken.

Kommunalrådet Monica Jacobsson och jag var en programpunkt på Offentliga rummet under rubriken Kan sociala medier förbättra medborgardialogen? Ett väldigt roligt samtal blev det och många spännande frågor från publiken!
Monica och jag var också inbjudna till kommundirektörens ledningsgrupp för att prata om hur vi använder sociala medier.

VALRÖRELSEN
I stort sett hela året, fram till 19 september, präglades förstås av valrörelsen. Jag och några till la en hel del tid på att skriva förslaget till lokalt handlingsprogram för Socialdemokraterna i Sandviken.

Jag var tjänstledig för valarbete ca 20 heldagar och mesta tiden var jag i vårt Valcenter i Folkets Hus. Fyra lördagar var KF-kandidaterna på turné på olika ställen i kommunen och vi hade också en hel del intressanta arrangemang med musik, föreläsningar, poesi mm.

Socialdemokraterna i Sandviken gick framåt och fick 588 röster mer än 2006. Trots det tappade vi ett mandat och efter förhandlingar med (v), (mp), (c) och (no) beslutade vi att kommande mandatperiod samarbeta med (mp) och (no).

I december valde fullmäktige nya styrelser och nämnder och jag fick förnyat förtroende att vara ordförande för Kunskapsnämnden i fyra år till. Vad månne dessa år föra med sig? Jag ser fram emot nya politikerkollegor, gott hopp och förnyad kraft!

PRIVATLIVET
På det privata planet känns sommaren som den mest minnesvärda tiden.
Almedalsveckan för andra året i rad och det är en tradition jag kommer att leva med så länge jag kan gå själv (och kanske lite längre).

En annan sommartradition är Smedsgårdsbluesen på måndagkvällarna. I år åkte jag också till Prag och var några dagar på PrideHouse.

Mina föräldrar köpte stugan på Korsika som vi ägde och hade kafé i när jag var pytteliten.

Har faktiskt ägnat mig åt att virka och sticka, mest för att få mig själv att sitta stilla. Min bil fick ny motor för att jag inte bytte kamrem i tid. Jag bjöd sönerna på en resa i somras och de luffade runt lite här och där. Mikael bodde sedan i Budapest hela hösten och pluggat på distans. Daniel hälsade på honom och gjorde också en sväng till Elin som bor i Brighton. Daniel har också haft Twitter-vänner på ”kötthelg” i min lägenhet och då gjorde jag en helg i Uppsala.

I slutet på året satte jag fart på min gamla Tumblr-blogg och började använda Flattr i samband med Wikileaks/PayPal-historien.

2011 BÖRJAR
Nu ser jag fram emot 2011 som jag tar emot helt odramatiskt för mig själv, hemma i soffan.

FOTON
Foton 2010 har jag samlat på Flickr och de kan ses här:

Andra ordinarie ledamöter från socialdemokraterna blir Kerstin Almén, Niklas Wessling och Domicela Fahlander. René Ranta fortsätter som ersättare och vi får fyra nya ersättare i Olle Johansson, Petra Mossberg, Bertil Fält och Jessica Åresund.

Ny 2:e vice ordf blir Arne Sjölinder, NO och övriga ledamöter blir Allan och Monica Lundström (m), Johnny Sandgren (c), Matts Johansson (fp) och Caroline Andersson (v).

Jag kommer att sakna min nuvarande vice ordförande Lasse Karlsson, Anders Sjödén (m) som suttit i nämnden sedan 2003 och lite besviken är jag allt över att Björn Eriksson (v) inte längre kommer att vara ersättare.

I morgon bitti har Kunskapsnämnden sitt sista sammanträde för mandatperioden och då ska vi äta tårta och ta beslut om resursfördelningsmodell för gymnasieskolan.

Där frågades efter personuppgifter, parti och det som väl normalt kallas för kontaktuppgifter. Fält fanns för bostadsadress, hemtelefon, mobil och e-postadress och kryssrutor för vilka uppgifter om mig som får publiceras på kommunens hemsida.

Hur som helst blev jag fundersam över formuläret och fick lust att ändra på det. Vem har behov av att veta var jag fysiskt bor? Nån ”hemtelefon” har jag inte haft på flera år. Däremot ville jag uppge min adress till Facebook, Twitter, min blogg och min hemsida. För mig är det de kanaler där jag vill ha, och har, kontakt med kommunmedlemmar, parti- och politikerkollegor och andra.

Det känns lite som om det är där jag bor. På nätet mer än i ett hus på Smedsgatan.

(Och joo, jag skrev förstås dit det jag ville på sidan om rutorna. För att väcka en tanke om inte annat.

Att vara förtroendevald
Du är en av arbetarrörelsens förtroendevalda.

Hur ringa Du än tycker att Ditt uppdrag är, innebär det att Du hädanefter företräder rörelsen på ett mera uppmärksammat sätt än Du gjort som enbart medlem och anhängare. Förtroendemännen och förtroendekvinnorna är en del av rörelsens ansikte utåt.

Vilka program vi än skriver och stadfäster, blir rörelsen aldrig bättre än de människor som bär den. Det anseende Du har och det förtroende för Dig personligen som människorna i Din omgivning känner, är av utomordentlig betydelse för det förtroende dessa människor får för den rörelse Du företräder.

Därför är Du som förtroendeman aldrig helt privat. Även om Du inte själv märker det vägs Du och värderas av människorna i Din omgivning. Det de i första hand kräver är omutlig hederlighet.

Det kan hända att Du som förtroendevald förr eller senare kommer i sådana situationer att Ditt uppdrag ger dig möjlighet att tillgodose egna, anhörigas eller vänners intressen. Du kan hamna i svåra beslutslägen. Var då på Din vakt mot ovidkommande inflytelser.

Det kan hända att utomstående – leverantörer, entreprenörer eller andra med vilka kommunen har ekonomiska mellanhavanden och där Ditt ord kan påverka utgången – försöker förbättra sitt utgångsläge genom att försätta Dig i tacksamhetsskuld. Metoderna är utspekulerade och tillsynes oförargliga. Mottagligheten prövas först. Därefter utvecklas och stegras insatserna.

Ha som utgångspunkt att alla sådana åtgärder har ett enda syfte: att tillvinna sig själv, sitt företag eller sina uppdragsgivare fördelar.

Måttlighet med berusningsmedel är nödvändig.

Hur Du än beter Dig kommer Du att betraktas med misstänksamhet av en del. Vänta Dig aldrig tacksamhet eller uppskattning för Dina insatser. Försök aldrig att framhålla Dig själv. Kom ihåg att det eller de uppdrag Du har inte är till för Din skull. Det är Du som erbjudits glädjen att vara till för dem.

Arbetarrörelsen arbetar mot ett flyttande mål.

Dess förtroendevalda kommer att få fullgöra sina uppdrag under växlande yttre betingelser. Pionjärtidens påfrestningar är förbi. Då var förtroendeuppdraget obekvämt och förenat med både obehag och fara. Idag är förtroendeuppdraget ofarligt och stundom väl avlönat. Hur det blir i morgon och i övermorgon vet vi inte.

Det är viktigt att de förtroendevalda, hur klimatet än växlar, bevarar medvetandet om arbetarrörelsens historiska uppgift”.

Gösta Sandin

Lite mer än ett år senare verkar det politiska motståndet ha lagt sig och det känns verkligen bra nu i dagarna när de 450 nya ettorna på gymnasiet och 150 gymnasielärare får sina datorer.

”Under 2011 planeras att varje avdelnings personalgrupp på förskolorna ska ha tillgång till en dator som arbetsredskap. Alla åk 1-elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får disponera var sin dator liksom alla lärare i grundskolan, särskolan och på CVL. Dessutom ska yrkeshögskolan utrustas med 60 datorer. Trådlösa nätverk görs tillgängliga i begränsad omfattning på grundskolor, särskolan och CVL.

Under 2012 ska alla åk 1-elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan få disponera var sin dator liksom eleverna på särskolan och hälften av grundskolorna och trådlösa nätverk byggs på de aktuella grundskolorna och särskolan.

Under 2013 kommer resterande elever i grundskolorna få disponera var sin dator och trådlösa nätverk byggs på de aktuella grundskolorna.”

Gefle Dagblad – Första klassen inloggad
Arbetarbladet – Nu får alla gymnasieettor en egen dator
Lägger till en länk från onsdag 6/10
Arbetarbladet – Egen skoldator skapar lust att lära

I morgon startar rättegången mot Pirate Bay i hovrätten. Det blir inte lika intressant som i tingsrätten eftersom det mesta bara är uppspelningar av tidigare förhör. Men domslutet blir förstås ytterst intressant!

I morgon är jag och Monica Jacobsson inbjudna till kommundirektörens ledningsgrupp för att prata om hur vi använder sociala medier. Det är nyttigt att behöva fundera och tänka efter – vad, varför och vart vill jag att det ska ta vägen. Även om det inte finns tid att veckla ut sig alltför mycket väcker det tankar hos mig själv och bara det ger en viss utveckling märker jag.

På kvällen är det fullmäktigemöte med en del ny teknik installerad. Ledamöterna kommer att få anmäla närvaro, rösta och begära ordet via en personlig dosa. Det blir intressant att se hur det fungerar. Mötet sänds som vanligt på nätet och inleds med att Region Gävleborg informerar om Jämresursen.

Intressant blir ärendet om färdtjänstreglerna. Förslaget till beslut är att: ”ge tillväxtnämnden i uppdrag att se över de länsgemensamma färdtjänstreglerna och övriga styrdokument gällande färdtjänst, i samråd med berörda organisationer, i syfte att återinföra möjligheten att resa tre mil utanför kommungränsen på samma villkor som inom kommunen”. Där reserverade sig Kd i kommunstyrelsen och ville stryka i meningen från ”i syfte att”.

På tisdag ska jag, skolchefen och IT-chefen till kommunstyrelsen och prata om IT i skolan.

Efter det har Kunskapsnämnden ordförandeberedning där ett par ärenden handlar om mottagandet av nyanlända elever (Landningen) och ett ärende är ett förslag om namnändring av Bessemergymnasiet – Sandvikens gymnasieskola till Bessemerskolan. Byggnaderna vid Bessemer kommer så småningom att inrymma all kommunal gymnasieutbildning men också vuxenutbildningen och då behövs ett namn som passar för all utbildning.
Har du synpunkter på det – kommentera gärna!

På tisdag kväll åker jag till Stockholm för att gå en kurs om att skapa tillgängliga pdf-dokument och -blanketter. Där blir jag till torsdag eftermiddag och sen är det bråttom hem till AK:s medlemsmöte där vi ska diskutera valresultatet och konsekvenser av det.

Lördag-söndag åker AK-styrelsen till Gläntan för planeringshelg. Det brukar vara intressanta dagar med många diskussioner och planer för framtiden!

Förra gången vi var där gick startskottet för Kultur(s)ossen. Vi får se om det händer nåt lika spännande den här gången.

För de andra partierna gick det så här: M ökade 673 röster, C tappade 536, Fp fick -88, Kd -388, V -206, Mp +364, No -244 och Sd +966.
Valdeltagandet ökade med 2,67 %.

Fem lokala politiker var inbjudna att delta i ett samtal om politik och sociala medier. Förutom jag själv var det Monica Jacobsson (s), Helena Sjöberg (fp), Ann Östman (v) och Mary Goro (kd). Samtalsledare var bibliotekarien Niclas Forsgren.

Visst är det ganska intressant att det bara gick att hitta kvinnliga lokalpolitiker i just det här ämnet? Men jag är inte alls förvånad och vet verkligen inte en enda manlig politiker i Sandviken som har en blogg eller finns på Twitter.

Samtalet var kort och lite förvirrat. Sex röster som ska höras på 45 minuter och utan någon egentlig tråd, gör att jag undrar om den lilla skaran åhörare fick ut så mycket av vårt samtal.

Det är en bit kvar innan det finns möjligheter till verklig medborgardialog för lokala politiker. Det behövs folkbildning för att uppnå ett mycket bredare deltagande i de sociala medierna. Väljarna vet inte (eller bryr sig inte om) att det finns politiker i de sociala medierna som faktiskt vill ha en dialog. Och vi politiker är dåliga på att göra det känt och att bjuda in till kommunikation. Vi behöver alla lära oss och vänja oss, testa, utforska, hitta former.

För övrigt tycker jag att Monica uttryckte det bra; Att finnas på nätet är lika naturligt som att finnas på Konsum, torget, partimötet eller i valstugan. Och det är precis samma sak i t ex valstugan – Några tittar in mest varje dag och tar chansen att tycka, fråga, diskutera, kritisera, berömma. Andra ökar takten i stegen för att ta sig förbi så fort som möjligt.

Passar på att återpublicera det jag sa i Almedalen i den här intervjun av Brit Stakston.

Lyssna gärna också på samtalet Sociala medier – gäspning eller turbo i valrörelsen.

”En sanning att begrunda. Många kooperativa dagis och/eller privata dagis har mycket bättre personalbemanning. En del har t o med fasta vikarier. Har vikarierat på flera kommunala dagis och dessutom haft kontakt med både privata och kooperativ. Mycket snack och lite verkstad är det när kommunen styr…”

Jag skulle gärna vilja se källa på uppgiften om att ”kooperativa dagis och/eller privata dagis” har mycket bättre personalbemanning.

Sanningen utgår jag från att Skolverket har och enligt deras statistik har kommunala förskolor både bättre utbildad personal och större mindre barngrupper. Förhållandet är likadant för kommunala/enskilda dagbarnvårdare.

I kommunala förskolor har 54 % pedagogisk högskoleutbildning och 41 % är utbildade barnskötare. 4 % saknar utbildning för arbete med barn.
I enskilda förskolor är utbildningsnivån lägre; 42 % har pedagogisk högskoleutbildning och 39 % har barnskötarutbildning. 11 % saknar utbildning för arbete med barn.

Barngrupperna är större i enskilda förskolor. De har 16,9 barn per grupp medan de kommunala har 16,7 barn/grupp medan personaltätheten är densamma.

Enskilda förskolor har en lägre andel barn med annat modersmål än svenska än de kommunala (11 % jämfört med 17 %). Det är ovanligare att barnen får modersmålsstöd i enskilda förskolor. Sådant stöd ges till 10 % av de ”berättigade” barnen i enskilda förskolor och till 17 % i de kommunala.

Alliansregeringen har sänkt skatterna med (minst) 100 miljarder sen de kom till makten vilket exempelvis för Sandvikens kommun har inneburit 50 miljoner mindre intäkter VARJE ÅR. Med den moderatledda regeringen har också antalet inskrivna barn per årsarbetare ökat under den senaste mandatperioden – från 5,1 till 5,4. (Källa: Skolverket)

Jag är stolt över att tillhöra ett parti som tycker barnen är viktigare än skattesänkningar och vinstutdelning i förskoleföretag!

För vinster delas ju ut… Ett exempel är Kulturkrabatens ägare som tog ut 3,2 miljoner i vinst och 900.000 kronor i styrelsearvoden och pensionsavsättningar till sig och sina familjemedlemmar. Endast 28.000 kronor av vinsten återinvesterades. Några fler exempel på hur våra skattepengar hamnar i ägares fickor istället för att användas till barnen finns på bilden (från Sveriges Radio).

Jag har räknat på vad förstärkningarna skulle kunna innebära för Sandvikens kommun och det ser du i tabellen nedan. När det gäller statsbidrag brukar vår andel bli ca 0,4 %.

Nu är det 22 dagar kvar till valet och vi har chansen att välja en regering som satsar på barnen!

Framåt kvällen hade Scherpbackens s-förening en aktivitet utanför PRIX i Vallhov. Vi var 10 medlemmar som delade ut material, bjöd på karameller och kundvagnspolletter och en och annan ballong. Efter ett par timmar åkte vi till Svarvargatan där vi hade medlemsmöte med fika och politikprat. En trevlig kväll!

I morgon ska vi ställa i ordning vårt Valcenter i Folkets Hus och på lördag är det valupptakt från morgonen till kvällens Politiska Pub.

ÄNTLIGEN är vi igång på riktigt och det känns bra! Jag kommer att vara tjänstledig i stort sett på heltid från i morgon fram till valet. En del kurser ska jag ha och uppdraget som nämndordförande tar förstås en del av tiden. Men i övrigt hittar ni mig och andra sossar i valstugan och i valbussen, på grillkvällar, utanför Arbetsförmedlingen, utanför affärer i hela kommunen, på höstmarknaden m.m…. Häng med du också!

Vill du läsa en inspirerande blogg om valarbete? En sån har Gävleborgs tre unga riksdagskandidater och idag kastade de både Dumlekolor och vallöften.

På Kunskapsnämndens sammanträde på tisdag ligger ett ärende om att investera i en mobil förskola. Det är Kommunstyrelsen som avgör om vi kan göra investeringen redan detta år. Vi behöver platserna klara i december för att kunna erbjuda alla som vill och behöver förskoleplats.

Arbetarbladet skrev om detta i veckan i artikeln Sandviken kan få en rullande förskola och det har kommit några läsarkommentarer som jag gärna vill kommentera.

Konceptet med mobil förskola startade 2006 i Sverige och finns i flera kommuner i Stockholm, Borlänge, Uppsala, Malmö m.fl.

Den mobila förskolan kommer att tillhöra och ha sin utgångspunkt från en fast förskola i Sandviken. Där samlas barnen på morgonen och en grupp på 22 barn och 3 personal åker ca kl 9 iväg med bussen till platsen för dagen. Resan ska inte vara längre än 30 minuter och blir nog oftast kortare än så. Vår plan är att den aktuella förskolan ska ha två olika grupper barn som turas om att vara ute med bussen.

Det ska finnas ett mål dit man oftast åker och som barnen känner igen. Om det har vi positiva och kreativa diskussioner med Högbo Bruk. Andra dagar kan man besöka museér, badhuset, biblioteket eller göra studiebesök på andra ställen. Om möjligt kan man förlägga dessa besök till dagar med riktigt dåligt väder. Vid 15-tiden på dagarna återvänder bussen till ”hemförskolan”.

Längst fram i bussen finns stolar och bord som kan sänkas ner och täckas av madrasser för vila. I övrigt är bussen utrustad med förvaringsutrymme för skor, kläder, material mm, toalett, tvättmöjligheter, torkskåp, kylskåp och pentry.

Mer information hittar du på länkarna:

Helianthus Mobil förskola
Solveig Sunnebo, grundaren av Mobil förskola berättar

Marknaden för friskolor är glödhet för privata investerare. Branschen växer kraftigt och stora utbildningskoncerner med miljardomsättning bildas. Detta tåg har riskkapitalbolagen inte varit sena att hoppa på. Och nu köps flera friskolekoncerner upp av utländska aktörer.

När jag postade den länken på Facebook fick jag den här kommentaren som jag väljer att svara på i bloggen eftersom utrymmet är större här.

”Undrar om det kan finnas så mycket vinst att plocka ut ur skolpengen? Varför gör inte kommunerna själva det då? Eller det kanske kommunen gör genom att överskottet går in och täcker andra verksamheter? Eller kan kommunen ha andra kostnader än friskolor? Men då är det ju inte samma villkor! Konkurrens är bra! Olika villkor är inte bra.”

Enligt Skolverkets statistik finns det en del skillnader mellan kommunala och fristående skolor och jag valde att ta fram det som handlar om personal läsåret 2009/2010. Personalkostnaderna (i Sandviken) utgör ca 66 % av skolans alla kostnader och är därför högst intressant.

Lärartäthet grundskolan

Lärartäthet gymnasiet

Pedagogisk utbildad personal grundskolan

Pedagogisk utbildad personal gymnasiet

Antal Studie- o yrkesvägledare grundskolan

Antal Studie- o yrkesvägledare gymnasiet

Fristående skolor deltar inte heller i samma utsträckning i statliga satsningar på fortbildning av lärare som kräver egen ekonomisk insats.

Vad det kostar att ha välutbildad personal eller god tillgång till SYV:are har jag inte siffror på just nu. Men det är ganska enkelt att räkna ut hur kostnaden för Sandvikens kommun skulle minska om vi inför budget 2011 valde att lägga oss på samma lärartäthet som genomsnittet för fristående skolor – istället för på snittet för jämförbara kommunala skolor.

För grundskolan skulle det bli en (ytterligare) minskning med ca 24 tjänster. Det gör ca 7,5 miljon i minskade kostnader. På gymnasiet skulle motsvarande siffror hamna på ca 40 tjänster och 18,5 miljon. Betänk att detta är ytterligare nedskärningar från den redan ansträngda lärartätheten, som minskat i takt med regeringens skattesänkningar.

Jag har tidigare försökt hitta uppgifter, statistik och jämförelser på hur det ser ut med lokaler för t.ex. slöjd, laborationer, idrott, bibliotek mm. Eller resurser för kuratorer, skolsköterskor, talpedagoger, specialpedagoger, modersmålslärare mm. Tyvärr har jag inte lyckats hitta några.

Lärarnas tidning redovisar vinster i ett antal friskoleföretag för 2008. Academedia +89 milj, Kunskapsskolan +44 milj, Baggium +30 milj, Pysslingen +26 milj, Jensen Education +17 milj, Internationella engelska skolan +32 milj, John Bauer: –62 milj. Totalt 176 miljoner i vinst. För ett år.

Lars Ohly och Rosanna Dinamarca skriver så här i en debattartikel i DN just idag.

Baggium Utbildning AB är en av de snabbaste växande koncernerna. 2008 hade de över 5.000 elever och tog ut en vinst på omkring 13.000 kronor per elev och år. Återigen fördes det mesta av de pengarna direkt bort från verksamheten, via aktieutdelning och koncernbidrag till ägarbolaget Nordstenen AB. De ägs till största delen av det norska riskkapitalbolaget FSN Capital.

Det finns också mindre skolbolag som är rena sedelpressar för ägarna. IT-Media och Turismgymnasiet i Lund tog ut mer än en fjärdedel av sin omsättning i vinst. För var och en av de 300 eleverna kunde ägarna inkassera omkring 30.000 kronor i vinst per år. Bolaget ägs via mellanled av ett danskt riskkapitalbolag, Axcels.

De här pengarna skulle kunna gå till eleverna i stället. De 25 företag som vi har tittat på redovisar en sammanlagd vinst på omkring 200 miljoner.

Uppdaterat:
Fick ytterligare en fråga på Facebook som lyder:

Vi har bara en fristående grundskola i Sandviken som finns med i den senaste statistiken och det är Montessoriskolan.

Läs också:
Vinst går före kvalitet i friskola
Valfriheten i skolan ökar betygsklyftorna
Vårdslös hantering av skattepengar inte samma sak som valfrihet
Christer magisters serie om fristående skolor.

Mer än 80 seminarier i Almedalen handlade om sociala medier och en mängd intressanta samtal kan ses i efterhand hos Sociala medieakuten som sände live varje morgon från Visby. På plats hade jag inte tid eller ro att titta men den här veckan har jag hunnit lyssnat mig fram till onsdagens sändning.

Är du intresserad och vill lära dig mer har du några spännande timmar framför dig att ta del av hela veckans samlade kunskap och idérikedom, som fullkomligt flödar ur alla medverkande.

En dag när jag hälsade på där uppe i trädgården fick jag några frågor av Brit Stakston och då nämnde jag också en del av det jag skrev om i mitt förra inlägg. Att jag saknar lokala politiker i sociala medier. Att det kanske inte är så enkelt att bara ge sig ut i det sociala nätet och delta. Att det nog finns några hinder som inte är helt enkla att bara lyfta foten över. Har funderat mycket på det de senaste dagarna och tänker att ”någon” borde skriva en bra guide som vänder sig till politiker (framförallt lokala) som inte är tekniknördar eller brinnande intresserade av sig själva, utan behöver en liten puff att sätta igång.

En sån guide kunde innehålla beskrivningar över de olika sociala medier som är aktuella idag, konkreta guider över hur man skapar konton, hur de olika varianterna fungerar socialt men också rent praktiskt, smarta sätt att följa bloggar, nyhetsfeeder mm, vilka verktyg är bra och hur använder man dem, tips och råd om vad man bör tänka på, hur får jag tid, hur hittar jag mitt eget sätt att vara på nätet, vad kan det tillföra mig som politiskt aktiv, vad bör man inte göra, exempel på andra politiker som är bra eller dåliga på sociala medier och vad de gör eller inte gör för att vara det.

Det finns en massa saker att tänka på och en massa människor att lära sig av! Det gäller bara att samla ihop all kunskap och det borde ju inte vara så svårt. Är det jag som är denne ”någon” som skulle peta ihop en sån guide? Eller är det redan gjort?
Lokalpolitikerns guide till sociala medier eller kanske Sociala medier för dummies

Det känns som om tanken växer i mig så smått…
Vad skulle du vilja se i en sån guide?

Blev just intervjuad av Gefle Dagblad som gör ett jobb om sociala medier och det kommande valet. Frågor som, varför är du aktiv i sociala medier? Vad tillför det dig som lokal politiker? Vad har du fått för reaktioner från andra lokalpolitiker? Kommer sociala medier att påverka valutgången? o.s.v.

Vi får väl se om det blir nån artikel och i så fall får ni läsa vad jag svarade. Det som stannade kvar i tankarna efter intervjun är att det inte finns särskilt många lokala politiker i Sandviken som är aktiva på nätet. Jo, en del finns på Facebook men i övrigt är de ganska osynliga. Knappt en handfull finns på Twitter, men jag minns just nu bara Helena Sjöberg som faktiskt också använder sitt konto.

Läget är ungefär likadant i bloggosfären. De lokala politiker jag känner till som bloggar är Monica Jacobsson (s) och återigen Helena Sjöberg (fp).

Googlade på de två första namnen på partiernas valsedlar till kommunfullmäktige och hittade två till: Mary Goro (kd) och Joe Eriksson-Gladh (no). Kanhända finns det fler, men i så fall är de ganska osynliga.

Jag skulle verkligen önska att det fanns fler aktiva lokalpolitiker på nätet. Det skulle göra sociala medier mer intressant för medborgaren och med fler synliga politiker skulle också diskussionen och nätverkandet kunna öka. Det är ju faktiskt så att:
– 80 % av svenskarna använder internet
– Det är fler människor som har bredband än som har dagstidning
– 83 % av 16-29-åringar använder sociala medier minst 1g/vecka
– 37 % av internetanvändarna läser bloggar
– 65 % av befolkningen finns på Facebook

De här två citaten tycker jag säger en hel del om hur olika man kan se på saken.

Somligt ska du inte lyssna på, bloggar och liknande öppnar en sluss, människor som inte mår bra kan avreagera sig, säga och tycka vad som helst…
Fredrik Reinfeldt, i Amelia 2006

När dessa ord skrivs pågår det största offentliga samtalet som någonsin har förts om samhället. Dagligen diskuterar vanliga människor hur de har det, vad som betyder något för dem och vad de berörs av.
Det borde vara en självklarhet att politikerna skulle vilja vara en naturlig del av detta.
Anders Mildner, i SvD 2010

Har du en blogg? Regga dig på Politometern och känner du dig som en progressiv bloggare kolla in Netroots.