Nu kräver SSU att samtliga präster som undertecknat ”prästuppropet” abdikerar från sina ämbeten.
”Öppet brev till samtliga präster i prästupproret
…..
Vi vill ha människans frigörelse, att människor är fria från förtryck, såväl kvinnor som män, homo- som heterosexuella, handikappade som fullt friska människor.Vi kan aldrig gå till en kyrka där inte alla är välkomna under samma förhållanden, återigen alla människors lika värde är parollen. Vi kan aldrig acceptera att en öppen organisation som svenska kyrkan inte accepterar alla människor. En selektion sker, vilka som är värdiga kyrkan och guds ord – och vilka som inte är det. Med allt hat som finns i världen idag bör vi välkomna alla former av kärlek.
Vårt krav är enkelt: Abdikera nu!”
Yngve Kalin däremot går vidare på sin hemsida. Så här skriver han om beslutet:
”Men vi kommer att göra motstånd mot nyordningen. Vi erkänner den inte. Vi tror inte på den. Vi kommer inte att följa den. Vi kommer inte att försvara den. Vi kommer att berätta hur den kommit till. Vi kommer att verka för att förändra den. Vi kommer att söka stöd hos ekumeniska partners här hemma och utomlands.
…
Många präster och diakoner brottas säkert efter beslutet i dag nu med frågan om det går att vara kvar i tjänsteorganisationen. Kanske måste de eller väljer vissa att lämna sina tjänster men vår vigning från Gud kan ingen kyrkoorganisation ta ifrån oss.”
På vilken annan arbetsplats skulle den typen av uttalanden vara okej? Hur illojal har man rätt att vara mot arbetsgivaren?