Små ting – stort besvär

Nu har gammel-kameran rest sin väg i en kartong.

När jag stod i kö på Posten (eller jag menar Konsum) stod en dam framför mig i kön med en rabattkupong i handen. En sån där man får när man samlat poäng på MedMera-kortet ni vet.

Det visade sig att hon hade hittat den på stan. Den var underskriven av Karin Johansson och nu ville den köande damen ha hjälp att få tag i kupongägaren. De lusläste kupongen, funderade över vilka siffror som var vad. Kassörskan hämtade telefonkatalogen och slog upp den på Johansson. Ja, det fanns några att välja bland…

Så spekulerade de om en stund om att det förstås kunde vara Karins make som var listad i katalogen. Nåväl. Det slutade med att kassörskan tog telefonen och ringde upp MedMera-kontoret. Egentligen vet jag inte hur det slutade för vid den tiden hade jag fått posta mitt paket i den andra kassan.

Jag är fortfarande fascinerad av att de orkade bry sig så mycket. Trots att jag blev stressad av att köa bakom kunde jag inte annat än uppskatta deras ansträngningar. Hade jag orkat det? Nej, jag hade förmodligen inte tagit upp kupongen från marken ens. Måste fundera lite till på om det är mig det är nåt fel på. Eller?

Heter du Karin Johansson och saknar en kupong? Kontakta Konsum Enen i Sandviken.

Det här inlägget postades i Personligt. Bokmärk permalänken.