Fram till andra världskrigets slut var svensk skola präglad av termer som; lydnad, disciplin, underkastelse och plikttrohet. Efter krigets slut förändrades skolan mot att bli en demokratisk skola. Demokrati skulle genomsyra skolans arbete och vikten läggas på individanpassat lärande och en förtroendefull samverkan mellan lärare och elever.
1946 års skolkommission såg det som en mänsklig rättighet för elever att ha inflytande och skolans uppgift var att fostra demokratiska medborgare. Redan då ansågs elevinflytande vara en förutsättning för lärande.
Idag – 60 år senare – har våra skolor ett antal olika styrdokument att följa som säger ungefär samma sak.
2 av 3 studier visar att det ökar den fysiska hälsan
4 av 7 studier visar att det ökar den psykiska hälsan
8 av 8 studier visar att det ökar den sociala hälsan
6 av 6 studier visar att det ökar elevernas skolframgångarTrots detta har våra elever en annan upplevelse av sina möjligheter till inflytande. Något som visar sig i de årligt återkommande elevenkäter som görs i åk 3, 5, 8 och på gymnasiet.
På bilden nedan visas hur gymnasieeleverna betygsätter påståendena; Jag är med och påverkar hur vi ska arbeta, vad vi ska arbeta med, när vi ska arbeta och var vi ska arbeta.
Betygskalan är 1-4.
Gymnasieskolans elever
I årskurs tre har 86 % klassråd minst en gång i månaden, men sedan sjunker siffrorna. I femman är det 85 %, i åttan 57 % och på gymnasiet är man nere på 51 %.
I åttan har siffran sjunkit från 75 % förra året till 57 % i år. På gymnasiet finns program där så få som 9 % svarar att man har klassråd minst en gång i månaden
När eleverna sätter betyg på vilka möjligheter klassrådet ger att påverka hamnar årskurs tre på 3,26 (av 4,0 möjliga). Därefter sjunker också det betyget så att femmorna svarar 3,03, åttorna 2,15 och gymnasieeleverna ger betyget 2,08.
Det finns naturligtvis genomtänkta och välgrundade anledningar till att samtliga styrdokument påpekar vikten av att eleverna är med och påverkar sitt lärande och sin skoltid.
Evidensbaserad forskning visar att elevinflytande har en avgörande betydelse för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det finns ett påtagligt samband som visar att det eleverna lär sig och hur de lär sig, står i direkt relation till graden av medinflytande. Man vet också att elever som är med och påverkar sitt lärande behåller sina kunskaper på längre sikt.
Fler och tidigare betyg eller prov är inte svaret på hur våra elever ska bli mer motiverade eller förbättra sina kunskaper. Det kommer inte heller att förbättra deras hälsa eller trivsel i skolan.
Jag är socialdemokrat och helt övertygad om att ett ökat elevinflytande ger lust att lära, förbättrar elevernas kunskaper, minskar mobbning och ger ökad trivsel och arbetsro!
Jag vill ha en skola där eleverna får redskap och självkänsla nog för att kunna argumentera och uttrycka sig. En skola där eleverna kan påverka undervisningens utformning, tidsplaneringen och hur kunskaperna ska kontrolleras.
Elevinflytande har varit ett mål i skolans styrdokument i 60 år. Under den tiden har ca sju generationer passerat.
Låt oss ha 60-årsjubileum och satsa på att äntligen uppfylla målet!