Paula fick veta i första klass att hon hade inlärningssvårigheter. I sexan låg hon långt efter sina kamrater i läsning.

Då uppmärksammade en av hennes lärare hennes balans och graciösa rörelser. Läraren uppmanade Paula att gå hem och skapa ett alfabete som om hon var en ballerina. Paula återkom till skolan och dansade varje bokstav.

I slutet av sexan skrev och läste hon på samma nivå som sina kamrater. Året efter låg hon över medel i sina betyg.

På The Ballet Font Project kan du läsa mer om hur teckensnittet skapades och ladda ner det.

Missa inte filmen om hur dansörerna format varje bokstav. Det är vackert!

No Comments »

Hur ska man koppla ihop budskapet på Folkpartiets valaffisch med deras nya betygsskala?

En ny betygsskala
Propositionen innebär att betygsskalan i samtliga skolformer framöver kommer att innehålla sex steg, A-F, och en sjunde markering, ett streck.

De fem stegen A-E betecknar godkända resultat och F icke godkänt resultat.

2 Comments »

Fick en kommentar på Facebook angående mitt förra inlägg om förstärkningar i förskolan.

”En sanning att begrunda. Många kooperativa dagis och/eller privata dagis har mycket bättre personalbemanning. En del har t o med fasta vikarier. Har vikarierat på flera kommunala dagis och dessutom haft kontakt med både privata och kooperativ. Mycket snack och lite verkstad är det när kommunen styr…”

Jag skulle gärna vilja se källa på uppgiften om att ”kooperativa dagis och/eller privata dagis” har mycket bättre personalbemanning.

Sanningen utgår jag från att Skolverket har och enligt deras statistik har kommunala förskolor både bättre utbildad personal och större mindre barngrupper. Förhållandet är likadant för kommunala/enskilda dagbarnvårdare.

I kommunala förskolor har 54 % pedagogisk högskoleutbildning och 41 % är utbildade barnskötare. 4 % saknar utbildning för arbete med barn.
I enskilda förskolor är utbildningsnivån lägre; 42 % har pedagogisk högskoleutbildning och 39 % har barnskötarutbildning. 11 % saknar utbildning för arbete med barn.

Barngrupperna är större i enskilda förskolor. De har 16,9 barn per grupp medan de kommunala har 16,7 barn/grupp medan personaltätheten är densamma.

Enskilda förskolor har en lägre andel barn med annat modersmål än svenska än de kommunala (11 % jämfört med 17 %). Det är ovanligare att barnen får modersmålsstöd i enskilda förskolor. Sådant stöd ges till 10 % av de ”berättigade” barnen i enskilda förskolor och till 17 % i de kommunala.

Alliansregeringen har sänkt skatterna med (minst) 100 miljarder sen de kom till makten vilket exempelvis för Sandvikens kommun har inneburit 50 miljoner mindre intäkter VARJE ÅR. Med den moderatledda regeringen har också antalet inskrivna barn per årsarbetare ökat under den senaste mandatperioden – från 5,1 till 5,4. (Källa: Skolverket)

Jag är stolt över att tillhöra ett parti som tycker barnen är viktigare än skattesänkningar och vinstutdelning i förskoleföretag!

För vinster delas ju ut… Ett exempel är Kulturkrabatens ägare som tog ut 3,2 miljoner i vinst och 900.000 kronor i styrelsearvoden och pensionsavsättningar till sig och sina familjemedlemmar. Endast 28.000 kronor av vinsten återinvesterades. Några fler exempel på hur våra skattepengar hamnar i ägares fickor istället för att användas till barnen finns på bilden (från Sveriges Radio).

3 Comments »

Igår presenterade de rödgröna sin satsning på förskolan. Som ordförande i den kommunala nämnd som har ansvaret för just den verksamheten måste jag säga att det var ett mycket välkommet löfte!

Jag har räknat på vad förstärkningarna skulle kunna innebära för Sandvikens kommun och det ser du i tabellen nedan. När det gäller statsbidrag brukar vår andel bli ca 0,4 %.

Nu är det 22 dagar kvar till valet och vi har chansen att välja en regering som satsar på barnen!

1 Comment »

Ida Gabrielsson, Ung Vänster och Charlie Weimers, Kristdemokratisk ungdom debatterade skolfrågor i Gomorron Sverige i morse. Charlie hade svårt att försvara varför det är okej att 200 miljoner av skatteintäkterna går till vinster i friskolor.

No Comments »

På Kunskapsnämndens sammanträde på tisdag ligger ett ärende om att investera i en mobil förskola. Det är Kommunstyrelsen som avgör om vi kan göra investeringen redan detta år. Vi behöver platserna klara i december för att kunna erbjuda alla som vill och behöver förskoleplats.

Arbetarbladet skrev om detta i veckan i artikeln Sandviken kan få en rullande förskola och det har kommit några läsarkommentarer som jag gärna vill kommentera.

Konceptet med mobil förskola startade 2006 i Sverige och finns i flera kommuner i Stockholm, Borlänge, Uppsala, Malmö m.fl.

Den mobila förskolan kommer att tillhöra och ha sin utgångspunkt från en fast förskola i Sandviken. Där samlas barnen på morgonen och en grupp på 22 barn och 3 personal åker ca kl 9 iväg med bussen till platsen för dagen. Resan ska inte vara längre än 30 minuter och blir nog oftast kortare än så. Vår plan är att den aktuella förskolan ska ha två olika grupper barn som turas om att vara ute med bussen.

Det ska finnas ett mål dit man oftast åker och som barnen känner igen. Om det har vi positiva och kreativa diskussioner med Högbo Bruk. Andra dagar kan man besöka museér, badhuset, biblioteket eller göra studiebesök på andra ställen. Om möjligt kan man förlägga dessa besök till dagar med riktigt dåligt väder. Vid 15-tiden på dagarna återvänder bussen till ”hemförskolan”.

Längst fram i bussen finns stolar och bord som kan sänkas ner och täckas av madrasser för vila. I övrigt är bussen utrustad med förvaringsutrymme för skor, kläder, material mm, toalett, tvättmöjligheter, torkskåp, kylskåp och pentry.

Mer information hittar du på länkarna:

Helianthus Mobil förskola
Solveig Sunnebo, grundaren av Mobil förskola berättar

No Comments »

Björklund igen. Nu börjar det faktiskt bli skrattretande. Polishämtning av skolkare, tidigare betyg, fler prov, mamma och pappa bakom dig i skolbänken, förbud och straff och yada yada yada…

Men så här är det. Det är min fasta övertygelse. Därför tror jag benhårt att ett ökat elevinflytande och delaktighet i skolan skulle göra skillnad.

Ja till päron i plugget tycker Alexandra Gyllenbåge-Kaprifol på Badlands Hyena. Ja man borde nog skratta åt eländet faktiskt.

1 Comment »

Skolan glödhet för riskkapitalet skrev SvD igår.

Marknaden för friskolor är glödhet för privata investerare. Branschen växer kraftigt och stora utbildningskoncerner med miljardomsättning bildas. Detta tåg har riskkapitalbolagen inte varit sena att hoppa på. Och nu köps flera friskolekoncerner upp av utländska aktörer.

När jag postade den länken på Facebook fick jag den här kommentaren som jag väljer att svara på i bloggen eftersom utrymmet är större här.

”Undrar om det kan finnas så mycket vinst att plocka ut ur skolpengen? Varför gör inte kommunerna själva det då? Eller det kanske kommunen gör genom att överskottet går in och täcker andra verksamheter? Eller kan kommunen ha andra kostnader än friskolor? Men då är det ju inte samma villkor! Konkurrens är bra! Olika villkor är inte bra.”

Enligt Skolverkets statistik finns det en del skillnader mellan kommunala och fristående skolor och jag valde att ta fram det som handlar om personal läsåret 2009/2010. Personalkostnaderna (i Sandviken) utgör ca 66 % av skolans alla kostnader och är därför högst intressant.

Lärartäthet grundskolan

Kommunala skolor	8,3 lärare/100 elever
Fristående skolor	7,6 lärare/100 elever

Lärartäthet gymnasiet

Kommunala skolor	8,2 lärare/100 elever
Fristående skolor	6,8 lärare/100 elever

Pedagogisk utbildad personal grundskolan

Kommunala skolor	88 %
Fristående skolor	70 %

Pedagogisk utbildad personal gymnasiet

Kommunala skolor	80 %
Fristående skolor	56 %

Antal Studie- o yrkesvägledare grundskolan

Kommunala skolor	1400 elever/SYV
Fristående skolor	1900 elever/SYV

Antal Studie- o yrkesvägledare gymnasiet

Kommunala skolor	430 elever/SYV
Fristående skolor	890 elever/SYV

Fristående skolor deltar inte heller i samma utsträckning i statliga satsningar på fortbildning av lärare som kräver egen ekonomisk insats.

Vad det kostar att ha välutbildad personal eller god tillgång till SYV:are har jag inte siffror på just nu. Men det är ganska enkelt att räkna ut hur kostnaden för Sandvikens kommun skulle minska om vi inför budget 2011 valde att lägga oss på samma lärartäthet som genomsnittet för fristående skolor – istället för på snittet för jämförbara kommunala skolor.

För grundskolan skulle det bli en (ytterligare) minskning med ca 24 tjänster. Det gör ca 7,5 miljon i minskade kostnader. På gymnasiet skulle motsvarande siffror hamna på ca 40 tjänster och 18,5 miljon. Betänk att detta är ytterligare nedskärningar från den redan ansträngda lärartätheten, som minskat i takt med regeringens skattesänkningar.

Jag har tidigare försökt hitta uppgifter, statistik och jämförelser på hur det ser ut med lokaler för t.ex. slöjd, laborationer, idrott, bibliotek mm. Eller resurser för kuratorer, skolsköterskor, talpedagoger, specialpedagoger, modersmålslärare mm. Tyvärr har jag inte lyckats hitta några.

Lärarnas tidning redovisar vinster i ett antal friskoleföretag för 2008. Academedia +89 milj, Kunskapsskolan +44 milj, Baggium +30 milj, Pysslingen +26 milj, Jensen Education +17 milj, Internationella engelska skolan +32 milj, John Bauer: –62 milj. Totalt 176 miljoner i vinst. För ett år.

Lars Ohly och Rosanna Dinamarca skriver så här i en debattartikel i DN just idag.

Baggium Utbildning AB är en av de snabbaste växande koncernerna. 2008 hade de över 5.000 elever och tog ut en vinst på omkring 13.000 kronor per elev och år. Återigen fördes det mesta av de pengarna direkt bort från verksamheten, via aktieutdelning och koncernbidrag till ägarbolaget Nordstenen AB. De ägs till största delen av det norska riskkapitalbolaget FSN Capital.

Det finns också mindre skolbolag som är rena sedelpressar för ägarna. IT-Media och Turismgymnasiet i Lund tog ut mer än en fjärdedel av sin omsättning i vinst. För var och en av de 300 eleverna kunde ägarna inkassera omkring 30.000 kronor i vinst per år. Bolaget ägs via mellanled av ett danskt riskkapitalbolag, Axcels.

De här pengarna skulle kunna gå till eleverna i stället. De 25 företag som vi har tittat på redovisar en sammanlagd vinst på omkring 200 miljoner.

Uppdaterat:
Fick ytterligare en fråga på Facebook som lyder:

Vore intressant att se betygs statestiken mellan kommunala och friskolorna (friskolorna borde ju ha mycket sämre resultat med tanke på lägre lärartäthet, sämre utbildad personal och SYV;ar).

Jag kollade Skolverkets senaste statistik över genomsnittligt meritvärde i samtliga skolor i Sandvikens kommun och det ser ut som på bilden nedan. Staplarna visar hur varje skola ligger till i jämförelse med det ”modellberäknade” betygsvärdet. D.v.s. hur resultatet borde ha varit med hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands och med föräldrar födda utomlands.

Vi har bara en fristående grundskola i Sandviken som finns med i den senaste statistiken och det är Montessoriskolan.

Läs också:
Vinst går före kvalitet i friskola
Valfriheten i skolan ökar betygsklyftorna
Vårdslös hantering av skattepengar inte samma sak som valfrihet
Christer magisters serie om fristående skolor.

2 Comments »

Men kära Jan Björklund hur tänkte du nu?

”Undervisning är kommunikation mellan människor och då ska man visa sitt ansikte. Ansiktsuttryck är en del av den kommunikationen”.

Vad ska vi göra med blinda och synskadade – ska de inte heller få vara i klassrummet? Och vad gör vi med autister som har svårt med att läsa av ansiktsuttryck? Eller de elever som läser på distans… Det blir en rejäl utrensning antar jag.

Eller är det bara den sedvanliga flörten med SD?

No Comments »

Nu är Jan Björklund igång igen och svingar piskan. Den här gången är det återigen skolkarna som ska sättas åt men nu verkar han ha släppt tanken om polishämtning.

”Skolk är aldrig acceptabelt, frånvaron sjunker om den skrivs in i betygen och sist men inte minst – ‘uppfostringsargumentet’. Ingenstans i vuxenvärlden får man komma och gå som man vill. Det här kommer kanske inte att stoppa storskolkarna, men jag tror å andra sidan inte att någon sjuåring börjar som det heller. Först kommer ströfrånvaro, och det är den vi kan komma åt på det här sättet”, säger han.

Folkpartiet (och regeringen?) vill också sänka taket för att få studiebidraget indraget. Idag är det 3-4 % av gymnasieeleverna som blir av med studiebidraget och får Björklund bestämma så bör det vara strängare regler för att komma till rätta med den saken. Om det innebär mindre skolk eller mindre summa utbetalade bidrag och fler ungdomar hos kronofogden återstår att se.

Vad är skolk egentligen – och vem ska bedöma det?
Är det skolk att få min förälder att tro att jag har ont i halsen eller magen och få dem att ringa och sjukanmäla mig?
Att inte gå på en lektion utan istället sitta i biblioteket och plugga till ett prov i ett annat ämne?
Att stanna hemma där man har tillgång till dator för att skriva färdig uppsatsen som ska lämnas in i morgon?
Att vara hemma och titta på en föreläsning från MIT eller TED som handlar om det vi läser just nu i fysiken?
Att vara fysiskt närvarande på lektionen men psykiskt frånvarande och inte göra nånting alls?
Att komma en kvart för sent varenda tyskalektion?
Att inte gå på idrotten och sen säga att man glömde?
Eller att gå dit, skylla på att man har mens och därför inte delta?
Att inte kunna gå till skolan pga att kroppen är full av blåmärken men att be föräldrarna sjukanmäla är uteslutet?
Att inte kunna gå i skolan för att din religion kräver viss klädsel som är förbjuden i skolan?
Att komma för sent för att jag behövde se till att lillebror fick frukost och vänta på att mamma skulle vakna och inte spy i sömnen?
Att vara fysiskt närvarande men helt upptagen med att grubbla över vad som händer hemma… Kommer pappa att vara full när jag kommer hem? Har någon varit nykter nog att hämta lillebror från dagis?
Att inte gå till skolan för att jag vaknar med oro i magen och rädsla för vilka uttryck mobbningen ska ta sig just idag?

Vem ska hålla reda på frånvaron och orsakerna till den? Vem ska bekräfta att frånvaro är giltig och hur ska skolan verkligen ha koll på orsakerna till frånvaro? Ska vårdnadshavarens underskrift vara grunden för det som står i betyget? Kan vårdnadshavare i framtiden också intyga om eleven uppnått målen i matte, engelska och svenska? Hur ska man säkerställa att det blir en likvärdig bedömning från olika lärare, föräldrar och elever?

Vem i skolan ska göra merarbetet och från vad ska den tiden tas? Kommer folkpartiet och alliansen att ge kommunerna extra resurser till det eller är det ytterligare en syssla som ska läggas på den minskade lärarkåren?

Och apropå det. Björklund sa i Aktuellt i måndags (ca 12 min in i programmet) att lärartätheten har ökat under alliansregeringens styre. Exakt så här sa han:

”Vi har högre lärartäthet idag än vad vi hade i Sverige 2006 när vi trädde till faktiskt. Trots att vi haft lågkonjunktur och det visar att vi har prioriterat skolan.”

Det var en ren och skär lögn som bekräftas av Skolverkets statistik Det är förvånande att landets skolminister inte har koll på nåt så grundläggande. Efter ett påpekande från Rosanna Dinamarca (v) erkänner han faktiskt att lärartätheten har sjunkit det senaste året (pga lågkonjunkturen?!) men vidhåller att den ändå är högre än den var 2006.

Förändringar 2006 till 2009 enligt Skolverkets statistik:
– Förskolan: Inskrivna barn per årsarbetare har ökat från 5,1 till 5,4
– Fritidshem: Barn per årsarbetare har ökat från 18,9 till 20,9.
– Förskoleklass: Lärare per 100 elever har minskat från 6,7 till 6,2.
– Grundskolan: Lärare per 100 elever har minskat från 8,4 till 8,2.
– Gymnasieskolan: Lärare per 100 elever har minskat från 8,3 till 7,9.

Den borgerliga regeringens skattesänkningar till folk som redan hade det bra har minskat kommunernas ekonomi med 100 miljarder mindre varje år. För Sandvikens kommun (ja vi har sänkt lärartätheten) har det inneburit 50 miljoner kronor mindre varje år under mandatperioden.

En rödgrön regering satsar minst 12 miljarder kronor mer än regeringen på välfärden. Målet är att anställa fler behöriga lärare, minska storleken på klasserna och lärartätheten ska vara minst 9 lärare per 100 elever.

Björklund säger också i Aktuellt-debatten att ”vuxenvärlden måste ha en attityd att det är viktigt med undervisning, det är viktigt med lektioner ”

Jo visst är vuxenvärldens attityd viktig. Än viktigare tror jag det är att skolan verkligen känns viktig för den enskilde eleven! Skolan ska vara så trygg, rolig, intressant, stimulerande och utmanande att ingen elev vill hålla sig därifrån.

Skolan måste kunna möta olika individer där de finns och hjälpa och stötta den som har det svårt med inlärning, läsning, mobbning, hemförhållanden eller vad det nu än är. Samverkan mellan skola, socialtjänst och andra berörda måste utvecklas och det måste finnas starka, trygga och kreativa vuxna där som har god kompetens och TID att göra sitt jobb. Och – viktigt – eleverna måste ha ett verkligt inflytande över sin skoltid och sitt lärande. SÅ tror jag att skolk ska bemötas.

Alltid lika kloka och underbara Anne-Marie Körling får sista ordet.
Så här skriver hon:

Målet ska självklart vara nolltolerans. Men om den ska synas på betygen vet jag inte. Däremot tror jag på det lagförslag som säger att lärare och skolledare omedelbart ska reagera och signalera detta skolk till hemmet. Och det genast och omedelbart. Till eleven ska skolan signalera: - Vi saknar dig. Du hör till oss i skolan. Kom! Oavsett.

---

Många, många andra skriver så kloka saker om det här och det gör mig glad!

Ylva Johansson, inte så positiv som media vill få det att låta
Skriv in skolk i schemat
Vad är det som ska betygssättas?
Skolk i betyget, för vems skull?
Skolk i betyget är politikernas svek mot skolungdomarna
Krafttag mot skolk i skolan
Skolk
Inte skolk i betyget
Ytligheten i skoldebatten
Varför inte hugga handen av skolkarna
Vad annat kan man förvänta sig?
Sorteringspolitik
Hur tänker man?
Svårt? Enkelt!
Politometern

5 Comments »

Har ni tänkt på när man börjar lägga märke till en viss sak, en företeelse eller ett ord – plötsligt så kryllar det av just det överallt där man befinner sig. Det är inte första gången jag grunnat över uttrycket ”ordning och reda”, men de senaste dagarna har det fastnat i skallen. Idag mötte jag till och med en människa med en kasse från Ordning och reda i handen.

Men vad betyder det egentligen? Menar du samma sak som jag när du säger ordning och reda? Menar tjänstemannen från Skolinspektionen samma sak som forskaren från Växjö? Menar Jan Björklund samma sak som Marie Granlund? Menar rektorn samma sak som läraren, läraren samma sak som sina elever. Och vad menar deras föräldrar och mor- och farföräldrar. Vilken är definitionen? Finns det ens en definition som vi alla är överens om?

Jag tog mig för att grunna lite över orden och sökningen ”ordning och reda” på Google gav 182.000 träffar. De första träffarna handlar till största delen om vad jag skulle definiera som sortering eller möjligen arkivering; bokhyllor, lagerutrymmen, garderober och datafiler. En bildgoogling på ordning ger nästan 100 % bilder på hyllor, garderober, skoställ och arkiveringsprylar.

Det handlar om förvaring; att sortera, stapla och organisera smart. Ett ganska typiskt exempel kan låta så här:

”Börja med att dela upp sakerna i olika högar: Spara, Slänga, Ge bort, Sälj, Arkivera och Fundera på. Försök undvika att fördjupa dig i sakerna, läs inte gamla brev och titta på alla bilder i fotohögarna – det tar bara tid. Jobba systematiskt så kommer utrensningen att gå enklare och snabbare.”

Hmmm…intressant. Fortsätter mitt sökande och går till Nationalencyklopedin som ger några beskrivningar där jag gissar att den mest adekvata i sammanhanget är:

”regelbundet inbördes förhållande mellan olika föremål el. mellan olika delar av ett föremål; skapat på naturlig väg el. upprättat av ngn”

NE plockar också fram nio artiklar som i tur och ordning handlar om Kina, Jan Björklund, borgerligheten, Östtyskland, kriminalvård, Ryssland, stamsamhällen och den sista artikeln handlar faktiskt om SSU.

Mer ur NE:

ORDNING

I logik och matematik kortform för ordningsrelation.

Matematisk term som anger antalet element i en grupp.

Kategori i det biologiska hierarkiska systemet, använd på nivån mellan klass och familj.

Ordningsomdöme – ett omdöme om en elev där läraren talar om hur hon eller han anser att eleven uppför sig.

ORDNA

Upprätta regelbundet inbördes förhållande mellan föremål e.d., genom att placera dem enl. visst system.

REDA

Tillstånd av ordning och överblick.

I NE kan man också hitta ett antal alternativa betydelser och exempel på användning som skulle kunna ge en helt annan betydelse till uttrycket ”ordning och reda”.

Leta reda på, ta reda på, hålla reda på, bringa reda i, snoka reda på, göra reda för sig, tankereda.
Göra i ordning, bringa ordning i, samordning, underordning, överordning, rangordning, ordningsföljd.

Så om det nu skulle införas skriftliga omdömen i ”ordning och uppförande”… Vad är det konkret som ska bedömas? Vems definition av ordning (och reda) ska gälla? Vems syn på vad ett gott uppförande är ska vara utgångspunkten?

Lyssna på Emma Henriksson (KD) och Rossana Dinamarca (V) i Skolfront. Hela debatten är intressant men 21:35 in i sändningen diskuteras just frågan om ordningsbetyg.

2 Comments »

Mitt första seminarie idag handlar om LR och SECO som har låtit intervjua 1000 gymnasieelever om deras syn på regeringens skolpolitik.

Bläddrar i rapporten i väntan på att det ska dra igång. Några slutsatser ur rapporten om vilka åsikter som majoriteten av eleverna står för:

- Den svenska skolan är inte likvärdig
- Staten, inte kommunen borde finansiera skolan
- Betyg bör vara från åk 7
- Fler betygssteg behövs
- Betyg ska kunna överklagas
- Alla betyg ska kunna läsas upp på KomVux
- Allmän högskolebehörighet för alla på yrkesprogram
-Lärlingsförsöket ska permanentas
-Kvarsittning som disciplinär åtgärd ska inte vars tillåtet
- Störande föremål ska kunna beslagtas

”Undersökningen visar på att det finns inget elevernas parti” sa SECO:s ordförande i debatten. Det är just anledningen till att ett ökat elevinflytande är så viktigt!

Jonas Morian menar att frågorna kunde ha ställts annorlunda exempelvis om betygen. Med en annan formulering där också alternativ till betyg funnits med kanske svaren hade visat något annat.

Tove Livendahl är lite besviken och hade önskat tuffare frågor. Nu utgår det nästan helt utifrån hur skolan ser ut och är organiserad idag.

Det håller jag med om och man kanske kan få önska en ytterligare undersökning där eleverna får beskriva sin skola för framtiden. Fråga utanför boxen och lyssna på hur eleverna vill ha den skola som ska leda dem in i deras framtid.

Slutligen har jag länge haft en känsla av att elevorganisationerna nu för tiden är rätt tama och tysta. Varför har det blivit så? Eller har jag fel?

No Comments »

De rödgrönas överenskommelse om skolpolitiken presenterades nyss på en pressträff här i Almedalen.

De viktigaste punkterna i korthet:

– Vi avsätter under alla omständigheter minst 12 miljarder mer än alliansen till välfärden 2011-2012. Där är skolan är en bärande del.

– Lärartätheten ska vara minst 9 lärare/100 elever. (Sandviken ligger idag på ca 7,9)

– Mer individanpassning av undervisningen med ett mer flexibelt förhållningssätt till timplanen och också rätt för skolor att jobba helt timplanelöst.

– Skriftliga omdömen från åk 1 som INTE ska vara betygsliknande men framåtsyftande och utvecklande.

– Betyg från åk 7 i grundskolan.

– Betygsliknande omdömen och graderingar för 6-åringar avskaffas. Inget förskolebarn ska behöva känna sig underkänd.

No Comments »

Är det nåt jag går igång på så är det trögtänkta människor.

På väg in i en föreläsningssal tillsammans med massor av andra. Då sätter sig folk på platserna längst ut?! Och de som ändå har lite förstånd att gå in en bit, lämnar förstås tomma platser på fel sida om sig och passar på att fälla ner borden också. Är det verklighetens folk det här? Har de värmeslag?

Alla har vi våra dåliga sidor och min är väl att jag verkligen får kämpa med tungan för att inte säga vad jag tycker om beteendet. Inte lyckas jag hålla inne med det helt och hållet heller. My bad.

Nu ska jag lyssna på diskussion om Är arbetarbarnen förlorarna i svenska skolan?

No Comments »

Folk borde lyssna på det här. Speciellt folk som har med skolan att göra.

Troed Troedson är framtidsanalytiker och jag har haft förmånen att höra honom föreläsa ett par gånger. Senast på Framtidens lärande i Nacka. Då blev han intervjuad av elever på YBC. Han har en intressant syn på regeringens införande av entreprenörskap i (gymnasie)skolan.

Framtidens lärande-Troed Troedsson from diu redaktion on Vimeo.

Orkar du lyssna lite längre så varsågod!

No Comments »