Mona-Vanja-Laila, hade låtit bättre

Det blir intressant att följa skriverierna runt SSU-valet/-en de kommande dagarna. På sistone har det mest handlat om fusk, intriger och skitsnack. Tyvärr tror jag Bjereld har rätt.

Marita Ulvskog tror inte att skandalerna påverkat socialdemokratin i stort.
– De är en helt självständig organisation. Jag tror inte uppgifterna skadat oss, men visst har det skadat SSU, säger hon.

Den bilden håller dock inte Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ledamot i den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen, med om.

– Jag tycker det är kontraproduktivt att säga att det här inte påverkar socialdemokratin. Visst har det skvätt över även på moderpartiet. Det är ytterligare en sten som lagts på bilden av maktfullkomligt parti.

I DN läser jag:

Jytte Guteland sade i tacktalet bland annat att det var bra att det fanns två kandidater i valet.
– Det har utvecklat SSU, sade hon.

Hon berömde sin motkandidat Laila Naraghi och sade att det för SSU hade varit tufft med ett val med två personer mot varandra, men att det var något som organisationen måste klara av.

Jytte Guteland sade vidare att hon vill att SSU ska bli Sveriges största ungdomsgård.

– Vi ska erbjuda unga människor egna verktyg för att förändra världen. SSU är den röda verktygslådan.

Hon var kritisk till moderpartiets skolpolitik.
– Vårt eget parti har inte vågat ta tag och vara tydliga. Jag vill att vi bildar en skuggrupp till partiets rådslag och utmanar det om skolfrågan.

Jag ser verkligen fram emot skuggruppen till partiets rådslag om skolan! Det förvånade mig att inte SSU var en självklar deltagare i det arbetet redan från början. Vad hade varit naturligare än det?

Nu är (S) ett ovanligt kvinnligt parti – Mona – Vanja – Jytte. Hör ni att det hade låtit bättre med Laila på slutet?

Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.