Jo alltså, den där väskan som ger nästan 12.000 träffar under senaste dygnet på Google…
Jag gillar foton och tittade därför med intresse på den ”historiska bilden” på partiledarna i gårdagens SvD. Snygg bild som säkert var kul för fotografen att få ta. Fast min favorit är den där Maria Wetterstrand halvligger med knäna över armstödet.
Hur som helst störde jag mig verkligen på att Mona hade vad jag tyckte var ”en jävla kasse” bredvid fötterna. Den förstörde ju hela upplägget! Om jag stått bakom kameran hade den fått flytta sig ur bild. Av uppståndelsen idag kan vi alltså dra slutsatsen att det varit bättre att ha mig som fotograf 🙂
När det gäller märkesväskor däremot vore jag alltså en katastrof. Den där kassen hade jag kunnat sälja för fem spänn på loppis. Tänk hur olika man kan vara.
Och apropå olika.
Göran Greider skriver ”Den där Louis Vuittonväskan är som den lilla spricka i fasaden som gör att hela det oroande värderingslandskapet bakom kulisserna skymtar.”
Katrin Kielos skriver ”Låt Mona ha sin väska. Hon får lägga sina pengar på vad hon vill och det är ingen nyhet att hon är höginkomsttagare. Men brösttonerna är inte förvånande. Det är tradition att skuldbelägga kvinnors konsumtion.”
Båda överdriver rätt saftigt – däremot uttrycker Magnus Höijer det bra på Facebook ”Hur tillåts man se ut, vad får man äga och vad påstås det innebära för ens värderingar om man är politiker (till vänster) och kvinna? Om det är – som vissa verkar hävda – vad jag äger som säger sanningen om mina värderingar kan man väl lika gärna införa en annan typ av demokrati. Varför ska vi då rösta överhuvudtaget?”
Folk i allmänhet verkar också tycka att frågan är fånig.