Med anledning av ”chockbeskedet” roade jag mig med att fota Arbetarbladet på torsdagen och fredagen.
Så här såg det ut på torsdagen. Två artiklar på sammanlagt 3.662 ord.
En stor bild och två stora rubriker.
Den här veckan har det varit ”chockbesked” om nedläggning för byskolor i kommunen. I pressen alltså. Inte i verkligheten.
Reportrar och fotografer har besökt skolor, skolgårdar och klassrum. Pratat med lärare och elever. Oroat. Skrämt. Rört upp känslor. Byggt på politikerföraktet hos både nuvarande och kommande väljare. Och allting alldeles totalt i onödan.
Det är jävligt tröttande ska jag säga…
Det är ju budgettider nu. Vilket innebär att tjänstemän och politiker letar besparingar med ljus och lykta. Alla förslag bör upp på bordet för att synas och diskuteras. Helt i sin ordning tycker jag. Men självklart passerar både möjliga och omöjliga tankar på nedskärningar i en sån process. Det här med byskolorna var just ett sånt omöjligt förslag som inte blev mer än ett förslag.
Hur gick det till och vad hände? Jo, det tänkte jag berätta.
På Kunskapsnämndens möte i september presenterade skolchefen tjänstemännens budgetförslag. Då saknades ca 17 miljoner för att komma ner på ram. I den diskussion som följde föreslog Gunnar Häggström (folkpartiet) att man kunde flytta åk 4-6 i byskolorna till de närliggande större skolorna. Jag antecknade ett exakt citat av folkpartisten: ”Vi har i princip för mycket byskolor”.
Resultatet av folkpartiets förslag blev inte mer än att nämnden uppdrog till skolchefen och ekonomerna att räkna på vad det skulle ge i besparing.
I tjänstemännens budgetförslag på nämnden den 3 oktober fanns folkpartiets förslag medräknat. Enligt uppgift från skolledarna skulle det ge ca 415.000 kr 2007, att flytta åk 4-6.
Nämnden hade nu att ta ställning till om man skulle ställa sig bakom tjänstemännens budgetförslag. Jag argumenterade för, och föreslog, att vi inte skulle ställa oss bakom flytten av åk 4-6. Mina partikamrater i socialdemokratiska gruppen instämde och så gjorde också centerns Bengt-Erik Eriksson. Ingen annan ledamot var emot, (inte ens folkpartisten reserverade sig till förmån för sitt eget förslag) så det blev också nämndens enhälliga beslut.
Beslutet blev alltså: att nämnden INTE ställde sig bakom folkpartiets förslag att flytta åk 4-6 från byskolorna till närliggande större skolor.
Det där var vad som hände i nämndens verklighet. På Gefle Dagblads lokalredaktion hände istället detta.
Jag citerar Gefle Dagblad:
”Skoldagen är precis slut för fyr-femmorna på Jäderfors skola. Pernilla Almén påminner om matteläxan innan barnen rusar ut ur klassrummet mot väntande cyklar och en fritid i den lilla byn.”
Ungefär samtidigt, eller troligen lite tidigare, som nämndens diskussion ovan pågår befinner sig alltså GD:s Maria Carlsson med fotograf i ett klassrum på Jäderfors skola. I efterhand har jag hört att personalen där tidigare under dagen avböjt hennes besök, men hon kom ändå.
Citat GD:
”För personal på de drabbade byskolorna är sparbeskeden en kalldusch.”
Vilket sparbesked? Från vem fick personalen det beskedet?
Citat GD:
”- Vad betyder det för byn att halva skolan försvinner?
Här finns ingenting annat. Skolan är av stor nytta. Det blir nog föräldrastorm nu, säger Pernilla Almén.”
Citat GD:
”Hur känns det att gå till jobbet efter det här beskedet?
– Tråkigt, förstås. Vi har en stor omställning att vänta, säger hon.”
Ska halva skolan försvinna? Vilket besked är det GD:s Maria pratar om?
Hur kan hon ens prata om ”besked” och att halva skolan ska försvinna vid den tidpunkten? Jag vet inte exakt när hon besökte Jäderfors skola men om skoldagen precis hade slutat för fyr-femmorna så tror jag inte ens att nämnden hade kommit fram till något beslut om budgeten.
Artiklar onsdag och torsdag:
Idag kom ett ”Förtydligande” i Arbetarbladet. På webben finns det inte ens med bland nyheterna utan står bara som en länk under ”Fler rubriker”. I GD har jag ännu inte sett någon artikel, men jag har bara läst på webben. För många är nog förtydligandet en riktigt viktig nyhet!
Smiter in här på lunchen och skriver några rader. Idag har sommarvädret fått stryka på foten för regnet. Det är nästan lite kallt ute… Men klaga kan man inte efter en sån sommar och en sån höst.
Ja, så mycket hade jag att prata om. Vädret typ. Det händer en del, både i politiken i vardagslivet men jag har inte ork eller tid att koncentrera mig på att blogga. Jobb och uppdrag tar minst tio timmar om dagen, man ska sova bortåt sju stycken och resten av tiden går åt till att försöka få lägenheten i ordning.
Men nu ska jag testa att lägga in en film från YouTube här. Blev nyfiken på om det funkar även i min blogg. Titta på den! Jag lovar att dina mungipor lyfter sig några cm. Om det nu funkar alltså…
Vilket det inte gjorde… Det får bli en länk istället
Det här erbjudandet varken kunde eller ville jag motstå.
”Vi står inte ut. Så enkelt är det.
Därför erbjuder vi dig ett halvår ETC för 100 kronor! Eftersom så många tackat ja förlänger vi denna rabatt fram till söndag.Vi tror att den största enskilda orsaken till alliansens seger är det enorma mediala stödet. Det finns nästan inga motröster i Sverige och det finns framförallt ingen SAMLAD motröst som kan fungera som en samlingsplats för debatt, avslöjanden och andra berättelser om livet. Det måste helt enkelt skapas. Därför inför vi nu REINFELDTRABATTEN.Nu får alla erbjudandet att prenumerera. 100 kr för ett halvår. En hundring för att börja arbetet med att skapa en stor radikal motröst.”
Det här kallar jag helgstädning! Mitt hem ser ut som en bomb slagit ner… Bomben stod jag för själv när jag släpade ut allting från mitt blivande datarum och sen slet bort mattan. Det var det jobbigaste jag gjort på länge och jag ska erkänna att det var ytterst nära att jag gav upp efter fem minuter…
Men nu är det gjort. Kom inte och hälsa på mig på några dagar!
Det känns som om jag flyttar runt kartonger och saker från ett ställe till ett annat. Så länge jag inte har några skåp- eller garderobsdörrar och inga lådor i köket funkar det inte att packa upp saker.
Men sovrummet är beboeligt efter ommålning, golvskurning och fönstertvätt. Åtminstone ett rum där jag inte behöver kliva över kartonger.
MUF har ändrat sig och vill inte längre byta statsminister. Istället skänker de bort hela sitt kampanjmaterial till Socialdemokraterna. Det var ju humor!
Kan jag få ärva din tröja nu Riitta-Liisa?
Muf bjuder (s) på politisk kampanj
Det finns en massa intressanta saker att hitta på www.val.se.
Se bara på hur folk i Rinkeby V röstade jämfört med folk i Täby. Lägg speciellt märke till valdeltagandet…
Folk i Täby – vår nye statsministers hemkommun – har gott om pengar och redan tillgång till inflytande och makt. Där går man i stort sett man ur huse till valurnorna.
I Rinkeby stannar nästan hälften av de röstberättigade hemma.
22.206 personer röstade i Sandvikens kommun. Valdeltagandet ökade och uppgick till 78,3 %. 6.320 personer avstod alltså från att använda sin röst.
God natt Sverige och lycka till.
En timme och trettioen minuter kvar. Nittioen minuter. 5.460 sekunder.
Det finns nog en hel del av oss svenskar som biter på naglarna nu…
Jag har delat ut valsedlar på Folkets Hus ett par timmar och där var det inte många själar. De flesta som kom verkade vara yngre. Jag träffade några av ungarnas gamla skolkamrater och det kändes bra att se att de går och röstar.
”Ja, man måste ju göra vad man kan för att inte främlingsfientliga partier ska komma fram” sa en av dem. Gullungar.
Förresten hörde jag nåt riktigt korkat på radion idag. De pratade med människor som bestämt sig för att inte rösta.
– Vad ska till för att du ska tycka det är värt att rösta då? frågade reporten.
– Ja, när nåt parti får egen majoritet – Då ska jag rösta. Jag gillar inte det här kohandlandet.
Jisses…
Nu drar jag till valvakan!
Ett pass avklarat med valsedelsutdelning på Jernvallen. Det var rätt lugnt mellan 12-13 men sedan rullade det på med folk i en jämn ström. 1/3 av de röstberättigade där hade förtidsröstat – 500 av 1.500.
Christoffer bytte av mig och nu ska jag få i mig lite mat innan nästa pass på Folkets Hus. Det här fotot får bli min minimala personkampanj detta val 🙂
