Jag har inte dömt ut lärarkåren

Under flera år har det gjorts en årlig enkätundersökning bland eleverna i grundskolan och gymnasieskolan. Enkäten är lokalt framtagen, men jag anser att det finns ett värde i det. Genom lokal förankring kan enkäten bättre anpassas till de behov vi har.

Bland annat stödjer enkäten de mål som nämnden har satt för verksamheten. Personerna som har arbetat fram enkäten är naturligtvis utbildade och kompetenta i området.

Därmed inte sagt att den inte går att utveckla ytterligare. Genom att enkäten har används under flera år finns det en historik att gå tillbaka till, det går alltså att se på förändringar över tiden. Naturligtvis ger en enkät inte hela bilden av hur det ser ut. Jag har heller aldrig hävdat det. Men det ger en bild av hur eleverna upplever sin skolsituation.

Ibland görs det även intervjuer för att gå lite djupare på ett område. Till exempel gjorde vi det för att ta reda på varför elever sökte till fristående grundskolor. Det finns även andra enkätundersökningar i landet som visar på liknande resultat när det gäller till exempel elevinflytande, bland annat Barnombudsmannens senaste rapport "Hur kul är det, på en skala". [Min länkning /ACB]

Vid senaste nämndsmötet redovisades de senaste elevenkäterna från grundskolan. Nämnden konstaterade då att eleverna svarat lågt, alltså gett ett dåligt betyg, på frågor om bland annat arbetsro, matro och elevinflytande.

Vad nämnden då beslutade var att dels att göra en uppföljning av dessa områden under hösten och dels ordna en träff med skolledarna under november. Detta för att följa upp senaste undersökningen samt ta reda på hur man tänker arbeta med frågorna i verksamheten.

Jag hoppas verkligen att vi har en gemensam syn på att det är viktigt att eleverna upplever att dessa områden utvecklas. Tyvärr så valde tidningarna att bara lyfta fram det som var negativt i undersökningen. När det gäller trivsel och hur man blir behandlad så ser det bättre ut.

Nu är inte elevenkäterna det enda sätt på vilket nämnden fullgör sitt uppföljningsansvar. Varje år görs det heldagsbesök i verksamheten. Det görs tillsammans med kunskapskontoret och kommunfullmäktigeledamöterna. Totalt besöks 20 enheter (skolor och förskolor) varje år. Varje besök förbereds och dokumenteras. Det är en utökning jämfört med tidigare modell under Kommundelsnämnderna.

Nämnden tar också del av den årliga kvalitetsredovisningen som verksamheten sammanställer till Skolverket. Vi tar även del av "lusredovisningarna" (elevernas läsutveckling), betygsstatistik, intagningsstatistik med mera under året. Tillsammans ger det en bild av verksamheten utifrån tre perspektiv - elevernas, verksamhetens och de egna upplevelsernas.

Nytt för i år är det sammandrag med skolledarna som planeras till slutet av året. Då finns det möjlighet att föra en dialog mellan nämnd och verksamhet kring bakgrunden till resultaten och hur man tänker arbetar vidare i verksamheten kring dessa frågor. Detta för att ge nämnden än bättre underlag inför kommande års nämndplanearbete.

Efter varje nämnd ringer tidningarna till mig för att ta reda på vad hur mötet har avlöpt och vilka beslut vi har tagit. Så skedde även efter senaste mötet. Oftast sker det utifrån journalistens önskemål, men jag försöker även lyfta fram saker.

Jag redovisade nämndens uppfattning utifrån elevenkäten och vad vi då hade beslutat. Det vill säga att vi inte var nöjda med resultatet i enkäten på frågorna ovan och att vi avsåg att göra en uppföljning under hösten samt om träffen med skolledarna för att fördjupa oss i frågan.

För mig är det att respektera verksamheten och jag ser det inte som någon kränkning av "hela lärarkåren". Jag tillhör dem som anser att vi har en bra skola i Sandviken och pratar ofta gott om vår skola. Det finns otaliga exempel på skolutveckling som sker i det stora och i det lilla, allt ifrån "Kunskapsstöd i undervisningen" och profileringar till enskilda pedagogers engagemang.

Att det sedan finns saker som behöver utvecklas mer och saker som inte alltid går lika bra är inget konstigt för mig.

Det är för mig helt främmande att döma ut en hel yrkeskår och jag tycker inte att jag har gjort det heller. Jag är medveten om att det är tack vare våra duktiga medarbetare som vi har en bra skola i Sandviken.

Vi skulle inte klara det utan dessa. Därför känner jag mig delvis kränkt av den artikel som lärarfacken skrivit. Jag hade uppskattat om ni hade tagit kontakt med mig för en rakare dialog. Förhoppningsvis lär vi oss något av det här. Jag ska försöka lyfta fram det positiva ännu bättre.

Klas Palmér
ordförande i Kunskapsnämnden

FLERA ARTIKLAR:

Dålig arbetsro i skolan

Enkätundersökning bland elever upprör lärarförbunden

Broman och Palmér bör visa mer respekt

Jag har inte dömt ut lärarkåren