I maj hade Kunskapsnämnden i Sandviken ett ärende på sitt bord angående En-till-en, dvs en dator till varje elev och varje lärare. Förslaget till beslut var att vår IT-strateg ska komma tillbaka till nämnden med ett projektförslag om att införa 1-1 på Österfärnebo skola samt ett gymnasieprogram som utses av nämnden i samarbete med gymnasiets ledningsgrupp.

Här finns protokollsutdraget

Oppositionen – bestående av Arne Sjölinder (no), Anders Sjödén (m), Monika Lundström (m) och Ann-Charlotte Hassel (fp) – röstade nej till förslaget och lämnade följande reservation:

yrkar avslag p g a Sandvikens kommuns ekonomiska situation, att ingen relevant forskning finns som stöder effekten av projektet samt att elevunderlaget i Österfärnebo kan innebära en nedläggning av åk 7-9.

Jag har verkligen funderat över den där reservationen.
”Sandvikens kommuns ekonomiska situation”

Sure. Den är verkligen inte uppmuntrande idag. Men samtidigt står det i beslutsunderlaget att ”För att projektet ska bli genomförbart får inte kostnaden för datorerna på den tilltänkta pilotskolan bli högre än den är nu. Målet är att få större tillgänglighet för samma kostnad.” Det kan säkert verka ouppnåeligt, men jag tror det är fullt möjligt och varför ska jag förklara i några punkter:

  • Idag byter vi ut datorerna efter 3 år och reinvesterar i nya. Då kan vi använda reinvesteringspengarna till bärbara datorer istället.
  • När varje elev och lärare har egen dator måste kostnaden för kopiatorer, skrivare och papper minska dramatiskt.
  • De försäkringar, larm och andra säkerhetslösningar i datasalar som skolan betalar idag behövs inte längre när varje individ tar ansvar för sin egen dator.
  • Vi kan och bör tänka om när det gäller programvaror och i större utsträckning använda program som finns i molnet. Program som inte kostar nånting alls.
  • Kostnaden för lagring försvinner helt när varje individ ansvarar för sin egen back-up. En inlärningsfråga och ett nytt sätt att tänka men ingen omöjlighet. De flesta använder redan usb-minnen, lagringsutrymme på nätet eller sparar sina filer i e-postsystemet.
  • Det behövs mindre antal läroböcker, kartor, miniräknare, fasta telefoner, TV-apparater, dvd-spelare, oh-apparater, papper, pennor, pärmar, kuvert, porto mm mm. På sikt behövs inga speciella datalärare och datasalarna kan användas till annat.
  • Lärare och andra resurser kan nyttjas smartare med hjälp av tekniken, där sparar vi både tid och resekostnader.
  • Men framför allt – att skaffa bärbara datorer är en investering i kunskap och lärande, inte en kostnad.

    Jag går vidare i reservationen som säger att ”Ingen relevant forskning finns som stöder effekten”

    Vad är alternativet undrar jag…

  • Att elever och lärare inte ska ha datorer i skolan?
  • Att vi ska ha datasalar där klasser får boka in sig vid valda tillfällen?
  • Att lärare ska stå i kö till ett fåtal lärardatorer?
  • Att elever och lärare ska vänta tills de kommer hem för att få tillgång till en dator?
  • Att de elever vars föräldrar inte har råd eller intresse av att skaffa en dator hemma bara ska använda dator när det finns möjlighet i skolan?

    Som jag ser det finns det ingen annan väg att gå än att varje elev och lärare naturligtvis ska ha en egen dator! Självklart ska alla barn ha samma förutsättningar oavsett sociekonomisk bakgrund. Självklart ska våra kommunala skolor erbjuda eleverna samma möjligheter som många friskolor erbjuder idag.

    Ca hälften (43 %) av alla lärare i landet upplever tillgången till datorer som det största problemet avseende IT i skolan idag. Jag hittar ingen undersökning om vad eleverna anser, men har inte så svårt att gissa mig till svaret.

    I juni publicerade State Educational Technology Directors Association (SETDA) för sjätte gången sin årliga nationella redovisning av utvecklingen inom programmet Enhancing Education Through Technology: Focus on Technology Integration in America’s Schools.

    Den undersökningen visar att den pedagogiska IT-användningen ökar både på grundskolan och gymnasiet och att det har en positiv effekt på elevernas lärande och deras prestationer. Särskilt tydlig är utvecklingen i skolor i socialt utsatta områden, där det pedagogiska nytänket och teknikanvändningen ökat med 31 % och medfört en tydlig förbättring av resultaten i läsning och matematik. Elevernas prestationer i läsning har ökat med 17-33 % och i matte är resultaten 18-36 % bättre.

    Det finns skolor som haft en dator till varje elev i Sverige sedan 1995. Ända sedan 1980 har det funnits datorer i skolorna för administrativa sysslor. Eleverna kan rimligen inte behöva vänta längre.

    13 oktober kommer ärendet upp igen i nämnden. Jag hoppas att oppositionen har kommit på bättre tankar tills dess!

    Nedan följer några länkar om En-till-en och IT i skolan som jag tycker ni ska titta på om ämnet intresserar er:

    Filmer om en-till-en

    Min favorittänkare när det gäller skolan Stig Roland Rask som skriver

    Lite tillspetsat kan man säga att den stora skiljelinjen i skoldebatten går mellan dem som ser skolan som en isolerad enhet – och de som betraktar den i ljuset av (och i relation till) samhällsutvecklingen.

    En annan av mina favoriter Anders Mildner skriver i SvD

    Möjligheterna inför framtiden är oändliga. Men nästan inga tas. Varför ligger inte alla föreläsningar på nätet? Varför är universitetens nätverk inte helt öppna? Varför är inte allt material som tas fram på lärosätena fritt att bearbeta och vidarepublicera? Och varför i hela friden använder skolorna inte den gratisteknik som eleverna och studenterna själva kommunicerar med, dygnet runt?

    Jonas Hällebrand skriver på bloggen En ITK-pedagogs Fundringar om den senaste redovisningen av utvecklingen inom programmet Enhancing Education Through Technology: Focus on Technology Integration in America’s Schools

    Jan Hylén är fil.dr. och tidigare analytiker vid OECD och skriver om

    Sjunkande resultat i matematik beror på dåliga svenska läromedel. Samtidigt visar en ännu inte publicerad OECD-undersökning att man blir bättre i matematik om man använder mer IT. Allra störst skillnad blir det för elever från hem med lågutbildade föräldrar. Efter åratal av försummelser och måste nu regeringen satsa på IT i skolan och nya IT-baserade läromedel.

    Falkenbergs En-till-en-projekt

    6 Comments »