Skolan glödhet för riskkapitalet skrev SvD igår.

Marknaden för friskolor är glödhet för privata investerare. Branschen växer kraftigt och stora utbildningskoncerner med miljardomsättning bildas. Detta tåg har riskkapitalbolagen inte varit sena att hoppa på. Och nu köps flera friskolekoncerner upp av utländska aktörer.

När jag postade den länken på Facebook fick jag den här kommentaren som jag väljer att svara på i bloggen eftersom utrymmet är större här.

”Undrar om det kan finnas så mycket vinst att plocka ut ur skolpengen? Varför gör inte kommunerna själva det då? Eller det kanske kommunen gör genom att överskottet går in och täcker andra verksamheter? Eller kan kommunen ha andra kostnader än friskolor? Men då är det ju inte samma villkor! Konkurrens är bra! Olika villkor är inte bra.”

Enligt Skolverkets statistik finns det en del skillnader mellan kommunala och fristående skolor och jag valde att ta fram det som handlar om personal läsåret 2009/2010. Personalkostnaderna (i Sandviken) utgör ca 66 % av skolans alla kostnader och är därför högst intressant.

Lärartäthet grundskolan

Kommunala skolor 8,3 lärare/100 elever
Fristående skolor 7,6 lärare/100 elever

Lärartäthet gymnasiet

Kommunala skolor 8,2 lärare/100 elever
Fristående skolor 6,8 lärare/100 elever

Pedagogisk utbildad personal grundskolan

Kommunala skolor 88 %
Fristående skolor 70 %

Pedagogisk utbildad personal gymnasiet

Kommunala skolor 80 %
Fristående skolor 56 %

Antal Studie- o yrkesvägledare grundskolan

Kommunala skolor 1400 elever/SYV
Fristående skolor 1900 elever/SYV

Antal Studie- o yrkesvägledare gymnasiet

Kommunala skolor 430 elever/SYV
Fristående skolor 890 elever/SYV

Fristående skolor deltar inte heller i samma utsträckning i statliga satsningar på fortbildning av lärare som kräver egen ekonomisk insats.

Vad det kostar att ha välutbildad personal eller god tillgång till SYV:are har jag inte siffror på just nu. Men det är ganska enkelt att räkna ut hur kostnaden för Sandvikens kommun skulle minska om vi inför budget 2011 valde att lägga oss på samma lärartäthet som genomsnittet för fristående skolor – istället för på snittet för jämförbara kommunala skolor.

Trafikmärke barnFör grundskolan skulle det bli en (ytterligare) minskning med ca 24 tjänster. Det gör ca 7,5 miljon i minskade kostnader. På gymnasiet skulle motsvarande siffror hamna på ca 40 tjänster och 18,5 miljon. Betänk att detta är ytterligare nedskärningar från den redan ansträngda lärartätheten, som minskat i takt med regeringens skattesänkningar.

Jag har tidigare försökt hitta uppgifter, statistik och jämförelser på hur det ser ut med lokaler för t.ex. slöjd, laborationer, idrott, bibliotek mm. Eller resurser för kuratorer, skolsköterskor, talpedagoger, specialpedagoger, modersmålslärare mm. Tyvärr har jag inte lyckats hitta några.

Lärarnas tidning redovisar vinster i ett antal friskoleföretag för 2008. Academedia +89 milj, Kunskapsskolan +44 milj, Baggium +30 milj, Pysslingen +26 milj, Jensen Education +17 milj, Internationella engelska skolan +32 milj, John Bauer: –62 milj. Totalt 176 miljoner i vinst. För ett år.

Lars Ohly och Rosanna Dinamarca skriver så här i en debattartikel i DN just idag.

Baggium Utbildning AB är en av de snabbaste växande koncernerna. 2008 hade de över 5.000 elever och tog ut en vinst på omkring 13.000 kronor per elev och år. Återigen fördes det mesta av de pengarna direkt bort från verksamheten, via aktieutdelning och koncernbidrag till ägarbolaget Nordstenen AB. De ägs till största delen av det norska riskkapitalbolaget FSN Capital.

Det finns också mindre skolbolag som är rena sedelpressar för ägarna. IT-Media och Turismgymnasiet i Lund tog ut mer än en fjärdedel av sin omsättning i vinst. För var och en av de 300 eleverna kunde ägarna inkassera omkring 30.000 kronor i vinst per år. Bolaget ägs via mellanled av ett danskt riskkapitalbolag, Axcels.

De här pengarna skulle kunna gå till eleverna i stället. De 25 företag som vi har tittat på redovisar en sammanlagd vinst på omkring 200 miljoner.

Uppdaterat:
Fick ytterligare en fråga på Facebook som lyder:

Vore intressant att se betygs statestiken mellan kommunala och friskolorna (friskolorna borde ju ha mycket sämre resultat med tanke på lägre lärartäthet, sämre utbildad personal och SYV;ar).

Jag kollade Skolverkets senaste statistik över genomsnittligt meritvärde i samtliga skolor i Sandvikens kommun och det ser ut som på bilden nedan. Staplarna visar hur varje skola ligger till i jämförelse med det ”modellberäknade” betygsvärdet. D.v.s. hur resultatet borde ha varit med hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands och med föräldrar födda utomlands.

Vi har bara en fristående grundskola i Sandviken som finns med i den senaste statistiken och det är Montessoriskolan.


Meritvärde 08-09

Läs också:
Vinst går före kvalitet i friskola
Valfriheten i skolan ökar betygsklyftorna
Vårdslös hantering av skattepengar inte samma sak som valfrihet
Christer magisters serie om fristående skolor.