Skolan glödhet för riskkapitalet skrev SvD igår.
Marknaden för friskolor är glödhet för privata investerare. Branschen växer kraftigt och stora utbildningskoncerner med miljardomsättning bildas. Detta tåg har riskkapitalbolagen inte varit sena att hoppa på. Och nu köps flera friskolekoncerner upp av utländska aktörer.
När jag postade den länken på Facebook fick jag den här kommentaren som jag väljer att svara på i bloggen eftersom utrymmet är större här.
”Undrar om det kan finnas så mycket vinst att plocka ut ur skolpengen? Varför gör inte kommunerna själva det då? Eller det kanske kommunen gör genom att överskottet går in och täcker andra verksamheter? Eller kan kommunen ha andra kostnader än friskolor? Men då är det ju inte samma villkor! Konkurrens är bra! Olika villkor är inte bra.”
Enligt Skolverkets statistik finns det en del skillnader mellan kommunala och fristående skolor och jag valde att ta fram det som handlar om personal läsåret 2009/2010. Personalkostnaderna (i Sandviken) utgör ca 66 % av skolans alla kostnader och är därför högst intressant.
Lärartäthet grundskolan
| Kommunala skolor | 8,3 lärare/100 elever |
| Fristående skolor | 7,6 lärare/100 elever |
Lärartäthet gymnasiet
| Kommunala skolor | 8,2 lärare/100 elever |
| Fristående skolor | 6,8 lärare/100 elever |
Pedagogisk utbildad personal grundskolan
| Kommunala skolor | 88 % |
| Fristående skolor | 70 % |
Pedagogisk utbildad personal gymnasiet
| Kommunala skolor | 80 % |
| Fristående skolor | 56 % |
Antal Studie- o yrkesvägledare grundskolan
| Kommunala skolor | 1400 elever/SYV |
| Fristående skolor | 1900 elever/SYV |
Antal Studie- o yrkesvägledare gymnasiet
| Kommunala skolor | 430 elever/SYV |
| Fristående skolor | 890 elever/SYV |
Fristående skolor deltar inte heller i samma utsträckning i statliga satsningar på fortbildning av lärare som kräver egen ekonomisk insats.
Vad det kostar att ha välutbildad personal eller god tillgång till SYV:are har jag inte siffror på just nu. Men det är ganska enkelt att räkna ut hur kostnaden för Sandvikens kommun skulle minska om vi inför budget 2011 valde att lägga oss på samma lärartäthet som genomsnittet för fristående skolor – istället för på snittet för jämförbara kommunala skolor.
För grundskolan skulle det bli en (ytterligare) minskning med ca 24 tjänster. Det gör ca 7,5 miljon i minskade kostnader. På gymnasiet skulle motsvarande siffror hamna på ca 40 tjänster och 18,5 miljon. Betänk att detta är ytterligare nedskärningar från den redan ansträngda lärartätheten, som minskat i takt med regeringens skattesänkningar.
Jag har tidigare försökt hitta uppgifter, statistik och jämförelser på hur det ser ut med lokaler för t.ex. slöjd, laborationer, idrott, bibliotek mm. Eller resurser för kuratorer, skolsköterskor, talpedagoger, specialpedagoger, modersmålslärare mm. Tyvärr har jag inte lyckats hitta några.
Lärarnas tidning redovisar vinster i ett antal friskoleföretag för 2008. Academedia +89 milj, Kunskapsskolan +44 milj, Baggium +30 milj, Pysslingen +26 milj, Jensen Education +17 milj, Internationella engelska skolan +32 milj, John Bauer: –62 milj. Totalt 176 miljoner i vinst. För ett år.
Lars Ohly och Rosanna Dinamarca skriver så här i en debattartikel i DN just idag.
Baggium Utbildning AB är en av de snabbaste växande koncernerna. 2008 hade de över 5.000 elever och tog ut en vinst på omkring 13.000 kronor per elev och år. Återigen fördes det mesta av de pengarna direkt bort från verksamheten, via aktieutdelning och koncernbidrag till ägarbolaget Nordstenen AB. De ägs till största delen av det norska riskkapitalbolaget FSN Capital.
Det finns också mindre skolbolag som är rena sedelpressar för ägarna. IT-Media och Turismgymnasiet i Lund tog ut mer än en fjärdedel av sin omsättning i vinst. För var och en av de 300 eleverna kunde ägarna inkassera omkring 30.000 kronor i vinst per år. Bolaget ägs via mellanled av ett danskt riskkapitalbolag, Axcels.
De här pengarna skulle kunna gå till eleverna i stället. De 25 företag som vi har tittat på redovisar en sammanlagd vinst på omkring 200 miljoner.
Uppdaterat:
Fick ytterligare en fråga på Facebook som lyder:
Vore intressant att se betygs statestiken mellan kommunala och friskolorna (friskolorna borde ju ha mycket sämre resultat med tanke på lägre lärartäthet, sämre utbildad personal och SYV;ar).
Jag kollade Skolverkets senaste statistik över genomsnittligt meritvärde i samtliga skolor i Sandvikens kommun och det ser ut som på bilden nedan. Staplarna visar hur varje skola ligger till i jämförelse med det ”modellberäknade” betygsvärdet. D.v.s. hur resultatet borde ha varit med hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands och med föräldrar födda utomlands.
Vi har bara en fristående grundskola i Sandviken som finns med i den senaste statistiken och det är Montessoriskolan.
Läs också:
Vinst går före kvalitet i friskola
Valfriheten i skolan ökar betygsklyftorna
Vårdslös hantering av skattepengar inte samma sak som valfrihet
Christer magisters serie om fristående skolor.
Tack för att du tog dig tid att svara så noggrannt på mina frågor. Du har inte nån betygsstatistik med i ditt svar. Jag gissar ju att det inte skiljer så mycket som dina siffror borde visa. Då betyder ju det att om min gissning stämmer att lärarna på friskolor är betydligt skickligare i sitt värv än oss i de kommunala. Då uppstår ju förstås nästa undran. Varför kan inte den kommunala skolan locka de bästa lärarna? Lönen är väl inte så mycket högre i friskolor? Vilken tur att det finns så många frågor. Vad skulle driva oss (mig) annars?
Du har fått jobba lite idag va? Kul det…
Det där tog udden av mina frågor, litegrann. Åtminstone vad gäller lärarskicklighet.
Det där var ett intressant diagram!
Vad händer på Montessori? Men framförallt vad händer på Jernvallen? Studieresultatsmässigt så har vi förstås svårt att mäta oss med J. Men när bakgrund vägs in…
Eleverna själva säger att det är svårast att få ett MVG hos oss medan man ganska enkelt får ett G. Det finns ju elever som ”lånar” jobb av varann och lämnar in på olika skolor. De visar att deras betygskänsla är någorlunda rätt. Fy sjutton vad skönt det är att dom fortfarande grundlurar oss. Ibland iaf 😉
//Sveneric
Är fritidspedagog och jobbar privat. Högre lön. Bättre villkor. Färre barn. Bättre och närmare ledning. Mer engagerad och UTBILDADE PEDAGOGER jämfört med den kommunala jag jobbat på tidigare. Där fanns trötta pedagoger som gick till jobbet och gnällde och gjorde så lite som möjligt. Där jag jobbar nu finns ledningen nära och jag får feedback spontant. Tidigare fick jag boka tid med rektorn och vänta ibland flera dar för att få ett samtal. Mycket sega kvarnar som malde inom kommunala verksamheten och mycket onödiga kostnader som skolan var tvungen att betala till kommunen. Där jag jobbar är det fantastiskt engagerad personal! ! Vi har även kö till vår verksamhet och väldigt nöjda föräldrar och barn. Skolverket gav oss bra ”betyg” i våras när de var på besök.
Pingback: Brockmans blogg » Det har gått ett år…