När Skolverket gjorde en kartläggning av orsakerna till skolans försämrade resultat var segregering och differentiering två av förklaringarna. Alltså det fria skolvalet och att möjligheten att få stöd i hemmet har fått större betydelse.
Nu tycker vår skolminister Jan Björklund att det är dags att lägga mer pengar på RUT-avdrag för läxhjälp. Man ska alltså kunna hyra in en läxhjälpare som kostar ca 400 kr/timme och efter RUT-avdraget betalar man istället ca 250 kr/timme. För en familj, eller en ensamstående förälder, skulle det kosta ca 2000 kr i månaden med läxhjälp två timmar i veckan.
Det är inte så svårt att räkna ut vilka familjer som har ekonomisk möjlighet att betala för det. Och även bland familjer som har råd skulle läxhjälp kanske inte prioriteras i första taget. En elev måste alltså ha turen att leva i ett hem med god ekonomi och föräldrar som tycker dina betyg är värd ett par tusenlappar i månaden. Har du inte den turen betalar istället din familj för andra elevers läxhjälp.
Rädda Barnen har visat att en kvarts miljon barn lever i fattigdom. I deras familjer handlar de ekonomiska prioriteringarna om att spara in på mjölken, köpa gummistövlarna på second hand och att inte ha pengar över till utflyktsmackan. Oavsett hur mycket de vill har de knappast råd med ens ett par timmar läxhjälp i månaden.
Jag läste att RUT-avdraget för detta kostar ca 2,3 miljarder/år. Om de pengarna istället användes i skolan skulle ca 9 miljoner hamna i Sandvikens kommun. Det motsvarar 18 lärare på heltid. Lärare som skulle jobba med ALLA elever!
Skolverket är emot förslaget. Skatteverket är emot förslaget. Ekonomistyrningsverket är emot förslaget. Lärarnas Riksförbund är emot förslaget.
Skolverket säger att ”Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och elevers resultat är väl belagda. Skolverket befarar att insatsen inte kommer att nå de elever som inte har resursstarka föräldrar.”
Men läxhjälpsföretagen gillar det förstås. My Academy Sweden AB har ökat sin omsättning från 2,1 milj 2008 till 40 milj i år. 1900 % ökning på fyra år.
Men det finns en positiv sak med Björklunds förslag och det är att debatten om läxors vara eller inte vara har tagit fart igen.
Här finns några kloka synpunkter och reflektioner, väl värda att läsa och begrunda:
Anne-Marie Körling beskriver det så här:
Nu blir läxan inte alls en mötesplats utan något man kan betala sig fri från. Den viktiga föräldrarelationen går om intet. Den där en pappa lutar sig över sin dotters matematikbok och lyssnar hur dottern löser problem för att dottern fått lära sig det i skolan. Eller den där föräldern som själv inte kan läsa får höra sitt barn läsa ledigt och fritt och få glädjas över barnets förmåga och möta det skolan givit av lärande.
De barn som behöver mer stöd ska få det i skolan. Hemma ska de få njuta föräldrarnas intresse för vad de kan och inte överallt mötas av den svidande bristsynen som säger att de inte kan.
Här finns det förresten läxhjälp på nätet. För alla.
— URsmart
— Mattecoach på nätet
— Studiekompis.se
— Matteboken
— Pluggakuten
— Mattehjälpen (kostar 190 kr/år)
Fler synpunkter på Björklunds skolpolitik:
— Rädda skolan från Björklund
— Bottenbetyg för Björklund
— 1 200 lärare ger Björklund riktigt låga betyg
Som rektor o vice ordf i Skolledarföreningen Lärarförbindet i Göteborg är jag helt mot läxor. På min skola har alla elever möjlighet att gå till skolans studieverkstad för att få läxhjälp. Eleverna har inte så många läxor men trots det är det många som går dit och där pratar de skolarbete över åldersgränser. Det tycker jag är bra. Till hemmet ska man bara ha läxor med som är just relationsstöttande för familjen. Det är bättre att föräldrarna pratar med sina barn. Umgås med dem, läser böcker tillsammans, ser på tv tillsammans, sitter vid datorn tillsammans, gör fysiska aktiviteter etc. Det har alla råd med men få tid med nuförtiden. Läxor innebär inte alltid relationsskapande utan ofta är det bråk och tjat som inte är positivt för relationer.