Har ni tänkt på när man börjar lägga märke till en viss sak, en företeelse eller ett ord – plötsligt så kryllar det av just det överallt där man befinner sig. Det är inte första gången jag grunnat över uttrycket ”ordning och reda”, men de senaste dagarna har det fastnat i skallen. Idag mötte jag till och med en människa med en kasse från Ordning och reda i handen.
Men vad betyder det egentligen? Menar du samma sak som jag när du säger ordning och reda? Menar tjänstemannen från Skolinspektionen samma sak som forskaren från Växjö? Menar Jan Björklund samma sak som Marie Granlund? Menar rektorn samma sak som läraren, läraren samma sak som sina elever. Och vad menar deras föräldrar och mor- och farföräldrar. Vilken är definitionen? Finns det ens en definition som vi alla är överens om?
Jag tog mig för att grunna lite över orden och sökningen ”ordning och reda” på Google gav 182.000 träffar. De första träffarna handlar till största delen om vad jag skulle definiera som sortering eller möjligen arkivering; bokhyllor, lagerutrymmen, garderober och datafiler. En bildgoogling på ordning ger nästan 100 % bilder på hyllor, garderober, skoställ och arkiveringsprylar.
Det handlar om förvaring; att sortera, stapla och organisera smart. Ett ganska typiskt exempel kan låta så här:
”Börja med att dela upp sakerna i olika högar: Spara, Slänga, Ge bort, Sälj, Arkivera och Fundera på. Försök undvika att fördjupa dig i sakerna, läs inte gamla brev och titta på alla bilder i fotohögarna – det tar bara tid. Jobba systematiskt så kommer utrensningen att gå enklare och snabbare.”
Hmmm…intressant. Fortsätter mitt sökande och går till Nationalencyklopedin som ger några beskrivningar där jag gissar att den mest adekvata i sammanhanget är:
”regelbundet inbördes förhållande mellan olika föremål el. mellan olika delar av ett föremål; skapat på naturlig väg el. upprättat av ngn”
NE plockar också fram nio artiklar som i tur och ordning handlar om Kina, Jan Björklund, borgerligheten, Östtyskland, kriminalvård, Ryssland, stamsamhällen och den sista artikeln handlar faktiskt om SSU.
Mer ur NE:
ORDNING
I logik och matematik kortform för ordningsrelation. Matematisk term som anger antalet element i en grupp. Kategori i det biologiska hierarkiska systemet, använd på nivån mellan klass och familj. Ordningsomdöme – ett omdöme om en elev där läraren talar om hur hon eller han anser att eleven uppför sig. ORDNA
Upprätta regelbundet inbördes förhållande mellan föremål e.d., genom att placera dem enl. visst system. REDA
Tillstånd av ordning och överblick.
I NE kan man också hitta ett antal alternativa betydelser och exempel på användning som skulle kunna ge en helt annan betydelse till uttrycket ”ordning och reda”.
Leta reda på, ta reda på, hålla reda på, bringa reda i, snoka reda på, göra reda för sig, tankereda.
Göra i ordning, bringa ordning i, samordning, underordning, överordning, rangordning, ordningsföljd.
Så om det nu skulle införas skriftliga omdömen i ”ordning och uppförande”… Vad är det konkret som ska bedömas? Vems definition av ordning (och reda) ska gälla? Vems syn på vad ett gott uppförande är ska vara utgångspunkten?
Lyssna på Emma Henriksson (KD) och Rossana Dinamarca (V) i Skolfront. Hela debatten är intressant men 21:35 in i sändningen diskuteras just frågan om ordningsbetyg.
Tål att tänka på!!
Det är lika med uttrycket ”Sunt förnuft”. Vems sunda förnuft är det vi pratar om? Vi är alla olika med olika värderingar, kanske snarlika i mångt och mycket i vår närmsta omgivning men ändå med små nyanser av olikhet. Är det mitt ”sunda förnuft” som är det rätta??
Och jag kan ju inte komma utomlands och prata om mitt ”sunda förnuft”! Där är det ett annat ”sunt förnuft” som gäller och de skakar bara på huvudet åt mig. Varför? Jo, mina värderingar, mitt ”sunda förnuft”, är inte likt deras. Ju längre bort från mig och mitt jag kommer desto längre bort är ”mitt sunda förnuft” det som är rätt.
Att du bara orkar….