Gå till innehåll

Visst behövs Piraterna!

FRA-demo

Läser med en aning sorg i hjärtat den diskussion som pågår mellan partikamrater till mig med anledning av Erik Laaksos inlägg där han menar att

"det är otroligt viktigt att Piratpartiet kommer in i riksdagen i årets val eftersom det kommer göra att demokratifrågorna får ett nytt och centralt fokus, inte bara i Sverige utan också i Europa."

Ännu mer svider det när jag läser Anna Trobergs inlägg där hon säger:

"Ju närmre riksdagsvalet vi kommer, desto färre blir det som fortfarande vågar stå på sig. Istället rättar man in sig i leden. Det är deprimerande. Speciellt med tanke på att jag råkar veta att väldigt många av de här personerna på intet sätt har bytt åsikt i integritetsfrågan. De håller fortfarande med. Tyvärr håller de också tyst om det. Varför? Jag måste tyvärr dra slutsatsen att chansen till makt lockar mer än chansen att göra gott. Tyvärr står sig min teori om att bloggosfären är till brädden fylld av politiska mesproppar väl."

Det är mig Anna pratar om och det visste var det tog. Kanhända är jag en mespropp, men inte alls av de skäl som hon tror. Jag är bara en sketen kommunpolitiker och aspirerar inte på att bli nåt annat än det. Skulle mitt engagemang i FRA- eller Ipreddebatten andra integritetsfrågor påverka mina lokala partikamrater att på nåt sätt välja bort mig, borde det redan ha hänt. De vet vad jag tycker och jag har inte på något sätt - varken nu eller senare - försökt låtsas nåt annat, tigit i diskussioner eller inte tagit varje tillfälle att prata om frågorna. Däremot har jag inte varit aktiv i frågan på nätet på ganska länge. Och tyvärr är jag nog inte ensam om det...

När jag rannsakar mig själv så är det helt enkelt uppgivenhet och brist på ork. Brist på gensvar, brist på framgång, besvikelse, återhållen ilska, brist på människor i min omgivning som bryr sig om integritetsfrågor och som skulle kunna få igång mig igen.

Emma skriver

"Jag börjar få allt svårare att förstå hur vi motiverar oss som politiska bloggare faktiskt, om vi fastnar i att bli vallokomotiv och struntar i opinionsbildningen, som väl även måste ske internt. När, om inte vid valår, kan vi påverka våra egna partier att driva frågor bättre, annorlunda, tydligare eller vad vi nu bär på för önskemål?"

Jag vet att luften gick ur mig efter motionsskrivandet som vi gjorde tillsammans;
Anders Widén, Johan Westerholm, Erik Laakso, Thomas Hartman, Kristian Krassman och Ulrika Sandberg och så jag då.

Den mottogs väl i bloggosfären. Jag fick mina lokala partikamrater med mig blev sedan besviken på partistyrelsens förslag till svar och utmattningen kom efter kongressen där resultatet blev att vi nådde halvvägs och fick två av fyra att-satser bifallna.

Som Krassman är jag en inbiten och ideologiskt övertygad socialdemokrat och har varit aktiv i politiken sedan kärnkraftsomröstningens dagar (då jag förresten röstade mot partiet). Jag stöder Piratpartiet i alla delar men min röst lägger jag på Socialdemokraterna nu som förut. Hade Piratrörelsen varit nåt annat än ett parti vore jag en självskriven medlem. Och det är inte utan att jag faktiskt tycker att det är synd att det är ett parti. Jag vet att det gör det svårare för många att ta ställning för deras frågor. Själv har jag bidragit med några hundralappar då och då, deltagit i ett ett antal demonstrationer men visst borde jag göra mer!

Jag har full förståelse för Eriks tankar och det Krassman uttrycker så här:

Kort och gott behöver vi socialdemokrater skärpa till oss.
På samma sätt som Ingvar Carlsson vitaliserade partiets syn på jämställdheten mellan män och kvinnor. På samma sätt som Göran Persson förde in miljöfrågorna och det gröna folkhemmet. På samma sätt som Mona Sahlin fört in HBT-Q frågorna. På samma sätt behöver nu integritetsfrågorna in i vårt parti tillsammans med en nödvändig perspektivförskjutning där vi återigen lär oss se individen och vederbörandes rätt till frihet.

Kan vi hjälpas åt att ta oss ur den här svackan av uppgivenhet, som i alla fall jag hamnat i? Vad säger motionsskrivargänget och Sossar mot storebror?

FRA-demo

12 reaktioner på ”Visst behövs Piraterna!

  1. Pingback: Tweets that mention Brockmans blogg » Visst behövs Piraterna! -- Topsy.com

  2. Pingback: opassande » Blog Archive » Du är härmed inbjuden att påverka

  3. Fredrik Larsson

    +1 för ditt inlägg och +10 för dina åsikter.

    Jag förstår mycket väl att drt finns en gräns för när man ger upp.

    Men ibland kan man kanske orka köra ett varv till.

    Sedan måste jag ju säga att jag hoppas att du hjälper oss komma upp till kamrat 4% i riksdagsvalet.

    Mvh
    Fredrik Larsson

  4. Pingback: En sketen kommunalpolitiker och en sketen pirat kan uträtta storverk ihop | Anna Troberg

  5. Pingback: Jag är besviken på Piratpartiet när det gäller integriteten | Kulturbloggen

  6. Qeruiem

    Du är inte en liten sketen kommunalpolitiker, du är en individ som kan påverka framtiden. Jag är bara en sketen dubbelarbetande programmerarnisse, men även jag kan påverka framtiden.

    Var och en kan ingen av oss påverka så mycket, men om vi sitter still och ger upp, inte längre orkar protestera eller försöker påpeka hur illa det håller på att gå, då GÅR det åt helvete men om vi envetet protesterar, bara så lite, så blir enbart MASSAN av vanliga kommunalpolitiker, programmerare, städare, sjuksköterskor, busschaufförer, tjänstemän, chefer etc etc etc tyngre än hela USA:s regering ihop!

    Det viktigaste är att inte ge upp! Sjung, för böfvelen, sjung! Ta ton, för socialdemokratin, för PP, för Sverige, Europa, hela mänskligheten och individen, de starka, de svaga, de fattiga, de rika, alla! Om vi vänder trenden i Sverige, om vi får de som har makten att svänga och börja skydda individen, Internet och samhället så kommer det hjälpa alla i Europa, hela världen och, inte minst, de fattiga i Afrika och de utsatta i Nordkorea.

    Vi MÅSTE hitta kraft och ork att ta den här striden, om inte för våran egen skull så för hela världen för Internet är den starkaste demokratikraft och innovationsspridare världen sett, den kan motarbeta diktaturer, bota orättvisor och hjälpa alla till en rikare och mer meningsfull framtid.

    Via Internet kan hoppet spira på de mest hopplösa platser, men låter vi Internet bli censurerat, kontrollerat och filtrerat och låter övervakningsbeivrarna lusläsa vår korrespondens, verifiera våra transaktioner och följa våra resor, då slocknar hoppet och hela världen kommer lida av det.

    Vi måste helt enkelt hjälpas åt, allihop över blockgränsen, politiker, gräsrötter och organisationer tillsammans. Våga sträck ut handen, vi finns och vi bits inte. Jag lovar. 🙂

  7. Pingback: Bloggare för demokratiska rättigheter. | Ensson

  8. Pingback: Integritetsvänner III | Sagor från livbåten

  9. Pingback: Brockmans blogg » Kongressbeslut är bara luft för frifräsare

Kommentarer inaktiverade.