Om förskolor i privat/kommunal regi

Fick en kommentar på Facebook angående mitt förra inlägg om förstärkningar i förskolan.

”En sanning att begrunda. Många kooperativa dagis och/eller privata dagis har mycket bättre personalbemanning. En del har t o med fasta vikarier. Har vikarierat på flera kommunala dagis och dessutom haft kontakt med både privata och kooperativ. Mycket snack och lite verkstad är det när kommunen styr…”

Jag skulle gärna vilja se källa på uppgiften om att ”kooperativa dagis och/eller privata dagis” har mycket bättre personalbemanning.

Sanningen utgår jag från att Skolverket har och enligt deras statistik har kommunala förskolor både bättre utbildad personal och större mindre barngrupper. Förhållandet är likadant för kommunala/enskilda dagbarnvårdare.

I kommunala förskolor har 54 % pedagogisk högskoleutbildning och 41 % är utbildade barnskötare. 4 % saknar utbildning för arbete med barn.
I enskilda förskolor är utbildningsnivån lägre; 42 % har pedagogisk högskoleutbildning och 39 % har barnskötarutbildning. 11 % saknar utbildning för arbete med barn.

Barngrupperna är större i enskilda förskolor. De har 16,9 barn per grupp medan de kommunala har 16,7 barn/grupp medan personaltätheten är densamma.

Enskilda förskolor har en lägre andel barn med annat modersmål än svenska än de kommunala (11 % jämfört med 17 %). Det är ovanligare att barnen får modersmålsstöd i enskilda förskolor. Sådant stöd ges till 10 % av de ”berättigade” barnen i enskilda förskolor och till 17 % i de kommunala.

Alliansregeringen har sänkt skatterna med (minst) 100 miljarder sen de kom till makten vilket exempelvis för Sandvikens kommun har inneburit 50 miljoner mindre intäkter VARJE ÅR. Med den moderatledda regeringen har också antalet inskrivna barn per årsarbetare ökat under den senaste mandatperioden – från 5,1 till 5,4. (Källa: Skolverket)

Jag är stolt över att tillhöra ett parti som tycker barnen är viktigare än skattesänkningar och vinstutdelning i förskoleföretag!

För vinster delas ju ut… Ett exempel är Kulturkrabatens ägare som tog ut 3,2 miljoner i vinst och 900.000 kronor i styrelsearvoden och pensionsavsättningar till sig och sina familjemedlemmar. Endast 28.000 kronor av vinsten återinvesterades. Några fler exempel på hur våra skattepengar hamnar i ägares fickor istället för att användas till barnen finns på bilden (från Sveriges Radio).