Gå till innehåll

5

Läxläsning

När Skolverket gjorde en kartläggning av orsakerna till skolans försämrade resultat var segregering och differentiering två av förklaringarna. Alltså det fria skolvalet och att möjligheten att få stöd i hemmet har fått större betydelse.

Nu tycker vår skolminister Jan Björklund att det är dags att lägga mer pengar på RUT-avdrag för läxhjälp. Man ska alltså kunna hyra in en läxhjälpare som kostar ca 400 kr/timme och efter RUT-avdraget betalar man istället ca 250 kr/timme. För en familj, eller en ensamstående förälder, skulle det kosta ca 2000 kr i månaden med läxhjälp två timmar i veckan.

Det är inte så svårt att räkna ut vilka familjer som har ekonomisk möjlighet att betala för det. Och även bland familjer som har råd skulle läxhjälp kanske inte prioriteras i första taget. En elev måste alltså ha turen att leva i ett hem med god ekonomi och föräldrar som tycker dina betyg är värd ett par tusenlappar i månaden. Har du inte den turen betalar istället din familj för andra elevers läxhjälp.

Rädda Barnen har visat att en kvarts miljon barn lever i fattigdom. I deras familjer handlar de ekonomiska prioriteringarna om att spara in på mjölken, köpa gummistövlarna på second hand och att inte ha pengar över till utflyktsmackan. Oavsett hur mycket de vill har de knappast råd med ens ett par timmar läxhjälp i månaden.

Jag läste att RUT-avdraget för detta kostar ca 2,3 miljarder/år. Om de pengarna istället användes i skolan skulle ca 9 miljoner hamna i Sandvikens kommun. Det motsvarar 18 lärare på heltid. Lärare som skulle jobba med ALLA elever!

Skolverket är emot förslaget. Skatteverket är emot förslaget. Ekonomistyrningsverket är emot förslaget. Lärarnas Riksförbund är emot förslaget.
Skolverket säger att ”Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och elevers resultat är väl belagda. Skolverket befarar att insatsen inte kommer att nå de elever som inte har resursstarka föräldrar.”

Men läxhjälpsföretagen gillar det förstås. My Academy Sweden AB har ökat sin omsättning från 2,1 milj 2008 till 40 milj i år. 1900 % ökning på fyra år.

Men det finns en positiv sak med Björklunds förslag och det är att debatten om läxors vara eller inte vara har tagit fart igen.

Här finns några kloka synpunkter och reflektioner, väl värda att läsa och begrunda:

  • Rika kan köpa bättre skolresultat
  • Rossanna Dinamarca
  • Pengar väger tyngre än intelligens
  • Skoluppgifter som hindrar barns lärande & utveckling?
  • Valfri läxläsning för Sveriges ungar vecka 43
  • På Rotundaskolan har man slopat alla läxor
  • Läxor är den vanligaste orsaken till bråk hemma
  • Fredrik har letat läxor i styrdokumenten

    Anne-Marie Körling beskriver det så här:

    Nu blir läxan inte alls en mötesplats utan något man kan betala sig fri från. Den viktiga föräldrarelationen går om intet. Den där en pappa lutar sig över sin dotters matematikbok och lyssnar hur dottern löser problem för att dottern fått lära sig det i skolan. Eller den där föräldern som själv inte kan läsa får höra sitt barn läsa ledigt och fritt och få glädjas över barnets förmåga och möta det skolan givit av lärande.

    De barn som behöver mer stöd ska få det i skolan. Hemma ska de få njuta föräldrarnas intresse för vad de kan och inte överallt mötas av den svidande bristsynen som säger att de inte kan.

    Här finns det förresten läxhjälp på nätet. För alla.
    -- URsmart
    -- Mattecoach på nätet
    -- Studiekompis.se
    -- Matteboken
    -- Pluggakuten
    -- Mattehjälpen (kostar 190 kr/år)


    Fler synpunkter på Björklunds skolpolitik:
    -- Rädda skolan från Björklund
    -- Bottenbetyg för Björklund
    -- 1 200 lärare ger Björklund riktigt låga betyg

  • Uppdaterat kl 22:37
    Gefle Dagblad har ändrat sin artikel sedan jag skrev detta, och den tidigare finns inte cachad. Det var väl bra på ett sätt. Men dåligt på ett annat.

    Mitt blogginlägg blev helt irrelevant, kommentarerna på webben verkar tagna ur luften och dessutom försvann min Twingly-länk eftersom de också ändrade permalänken. Så man kan fibbla till det. Jisses.
    -------------------------------------------------------

    Efter att lokalpressen skrivit om ett ärende som kommer upp på Kunskapsnämndens möte i morgon har jag skrivit några kommentarer på webben i GD och Arbetarbladet.

    Av nedanstående text i handlingarna drar Gefle Dagblad slutsatsen att:

    "Om politikerna röstar enligt förslaget kommer det innebära att det blir en lägre personaltäthet, med fler uppsägningar som följd."

    Det här är vad som står i beslutsunderlaget ang personaltäthet:

    Analysera lärartätheten i grundskolan utifrån de krav som idag ställs på verksamheten sett till stödbehov, behörigheter och kompetenskrav, samt hur skolorna organiseras i små och stora enheter. Kunskapsnämnden har tidigare beslutat om en lärartäthet i nivå med jämförbara kommuner. Nyckeltalen från Skolverket visar en ökning av lärartätheten från 8,6 lärare per 100 elever år 2010 till 9,3 år 2011. Jämförbara kommuner har 2011 en lärartäthet på 8,9.

    Och förslaget till beslut är:

    Att ge förvaltningen i uppdrag att inför 2013 utreda: yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen, lärartäthet i grundskolan, personaltäthet i förskolan, samt verksamheter och satsningar som förstärker befintliga verksamheter. Detta skall ligga som underlag i budgetarbetet inför 2013.

    Själv tänker jag vänta på analysen innan jag drar någon slutsats om lärartätheten.

    Här finns de aktuella handlingarna att läsa:
    KUN 120612-Ekonomi i balans
    Bilaga 1
    Bilaga 2

    Framtidens Lärande 2012

    Idag börjar Framtidens Lärande i Nacka. En konferens som arrangeras av Datorn i Utbildningen och där ca 1600 deltagare lyssnar på föreläsningar och deltar i workshops. Jag har varit med där de senaste två åren men den här gången blir det ju svårt eftersom jag befinner mig utomlands.

    Sandvikens kommun har varit aktiva på Framtidens Lärande tidigare, bl a genom workshops av vår IT-strateg Erik Honken Holmqvist och av Mona Wiklander som är speciallärare och jobbar med Att skriva sig till läsning (och som fick Guldäpplet 2006). Men i år tar Sandvikens kommun extra stor plats och är medverkande i flera programpunkter.

    På eftermiddagen idag sitter Lars Walter, vår grundskolechef, i en panel som presenterar och pratar om kommuner som forskar om skolutveckling. Mona Wiklander och Lars medverkar i seminariet "Forskning pågår: Skriva sig till läsning i hela Sandviken” och Erik Holmqvist pratar på temat "Fler, bättre och enklare – om digitala resurser i lärandet".

    Så jag säger Heja Sandviken! Jag är övertygad om att ni gör intryck och inspirerar. Och jag hoppas också att ni som deltar i konferensen får en massa inspiration och erfarenhetsutbyten med till vårt fortsatta arbete med En till en!

    Det verkar inte som om något från konferensen kommer att sändas på webben. Tyvärr - det hade passat mig utmärkt idag när det är regnigt och kallt i Dubrovnik. Kommer några föreläsningar/seminarier att finnas tillgängligt i efterhand tro?

    Studio Ung Agenda

    Ett nytt inslag i år är Studio Ung Agenda där "ungdomar från olika delar av landet ger sin syn på framtidens lärande, på vilka kompetenser och kunskaper de anser är nödvändiga; på organisation, innehåll, arbets- och förhållningssätt, styrning av skolan eller vad de väljer att diskutera och samtala kring." Åtminstone det hoppas jag vi som inte kan närvara har möjlighet att ta del av efter konferensen.

    Uppdaterat efter info från Honken: I Studio Ung Agenda är både Murgårdsskolan och Österfärnebo skola med. Där ser man hur lite man vet som nämndsordförande 🙂 Det är ju superbra!

    Bilder från www2.diu.se/framlar

    SVT Gävleborg har visat flera inslag om IT i skolan den här veckan. "Fiasko för IT i skolan, kommunerna följer inte läroplanen" är några av rubrikerna.

    "Slumpen avgör om skolbarn får den IT-utbildning som de har rätt till. En rapport från Högskolan Dalarna visar att de flesta kommunerna i gävledalaområdet inte följer skollagen. Utvecklingen av IT i skolan varierar beroende på var i gävledalaområdet man bor. Dessutom väljer många mer eller mindre bort den moderna tekniken - och bryter därmed mot skollagen. Det visar en undersökning gjord av Jan Svärdhagen och Eva-Lena Embretsén vid Högskolan i Dalarna."

    I inslaget nedan säger Svärdhagen "I Sandviken satsar man rakt av, på alla stadier helt enkelt. Medans man i andra skolor väljer att ta t.ex. till gymnasieskola eller en klass, eller en skola av flera skolor. Så det är väldigt olika beroende på kommuner, beroende på strategier - om man nu ens har en strategi."

    Jan Svärdhagen är ansvarig för NGL-skolcentrum vid högskolan Dalarna och jobbar med att utveckla, analysera och beforska vad som sker när datorer och andra enheter kommer in i skolan. Högskolan Dalarna beforskar också En-till-en i Sandvikens kommun och "Att skriva sig till läsning".

    Onsdagens inslag handlade mycket om just Sandviken med fokus på Österfärnebo skola. Lyssna ca 6:30 in i det här inslaget som inte går att bädda in i bloggen.

    Idag var det ett spännande inslag om läsplattor i förskolan från Säters kommun.

    Rapport hade ett inslag igår om skolutveckling och IT. Peter Becker, ordförande i stiftelsen Datorn i Utbildningen intervjuades. Peter är inte bara med på TV, han utsågs också häromdagen till Årets Eldsjäl och han är koordinator för Framtidens lärande som går av stapeln den 14-16 maj i Nacka.

    På årets Framtidens lärande är Sandvikens kommun konferenspartner tillsammans med Sollentuna kommun, Kungsbacka kommun,
    UR och Lärarförbundet. Det är åtminstone jag stolt och glad över!

    Ur programmet:

  • Kommuners forskningssamspel kring skola med it - Tre presentationer: Nacka & Unos Uno, Jönköping, Sandviken & Högskolan i Dalarna.

  • Forskning pågår: "Skriva sig till läsning i hela Sandviken"
    Sandvikens kommun tar ett helhetsgrepp kring elevernas språkutveckling med stöd av digitala verktyg. Forskare från högskolan i Dalarna följer arbetet med att skriva sig till läsning. Medverkande: Mona Wiklander, specialpedagog, Lars Walter, grundskolechef samt forskarna Maria Westman och Eva Hultin, högskolan i Dalarna.

  • Fler, bättre och enklare - om digitala resurser i lärandet
    På kort tid har elevers tillgång till IT ökat dramatiskt – personliga datorer, surfplattor, öppna trådlösa nät som kan användas med egen utrustning och smarta telefoner. Det har aldrig varit lättare att nå Internet, men hur ser utbudet ut? Många pedagoger och elever hittar sina egna resurser, men för att på ett mer systematiskt sätt kunna hitta, skapa, sätta ihop och erbjuda elever ett bra digitalt material för lärandet behöver vi skapa en bättre infrastruktur för inloggning och sökning. Med standarder och skolfederationen blir livet enklare. Medverkande: Erik Holmqvist, IT-strateg Sandviken m.fl.

    En-till-en i Österfärnebo

  • 1

    Murgårdsskolan

    Vilken härlig början på veckan!
    I morse var jag på Murgårdsskolan där utdelningen av varsin dator till alla elever startade. För mig personligen är det en speciell dag. 1997 flyttade jag till Sandviken och ett vägande skäl var just att Sandviken var tidigt ute med IT. Där ville jag att mina söner skulle gå i skolan. Och det var just Murgårdsskolan som blev deras skola.

    Det tog sin lilla tid kan man säga. 15 år har gått, mina ungar har för länge sedan lämnat kommunens skolor, jag är ordförande i Kunskapsnämnden och har varit med och tagit beslut om 1-1. Det gäller att ha tålamod. Alltså - man ska tåla en del och man ska ha mod.

    Hur som helst - Murgårdsskolan är först ut av våra grundskolor och ca 550 elever får sina datorer denna vecka. Jag var med när åk 1 fick sina och det var roligt och spännande att se. Killarna på IT-kontoret hjälpte till med inloggningarna och det rullade på som smort. Det trådlösa nätet verkade fungera problemfritt, trots de tjocka väggarna i skolan.

    Murgårdsskolan

    I stort sett alla hittade Ctrl+Alt+Delete och skrev in sina användarnamn och lösenord. Några startade schackspelet, en annan hade på nolltid ritat sin egen skrivbordsbakgrund och bytt till den. De går faktiskt bara andra terminen i ettan men hittar alla bokstäver i rätt ordning. Men så jobbar också alla våra ettor med "Att skriva sig till läsning". Här kan ni höra Mona Wiklander berätta mer om det.

    Så här har vi sagt i nämnden om varför vi inför En-till-en i våra skolor:

  • Öka elevens inflytande över och delaktighet i sitt lärande
  • Förbättra måluppfyllelsen och studieresultaten för eleverna
  • Skapa nya och bättre arbetssätt och metoder för elever och pedagoger
  • Förbättra elevernas och lärarnas digitala kompetens
  • Öka elevernas vilja och lust att lära
  • Öka möjligheterna för en likvärdig skola
  • Öka tillgängligheten till IT och digitala resurser

    Pressen var på plats och här intervjuas en elev av TV4

    Murgårdsskolan

    Förra året fick alla lärare sina datorer, på gymnasiet har alla elever datorer fr o m hösten -12 när sista 1:an börjar.
    Planen för fortsatt utrullning till grundskolorna ser ut så här:
    Våren 2012
    Murgårdsskolan 1-9
    Hösten 2012
    Norrsätraskolan, Gullhedsskolan, Jäderfors skola, Västanbyns skola
    Våren 2013
    Söderskolan, Björksätraskolan
    Hösten 2013
    Årsunda skola, Vallhovsskolan, Sätra skola
    Våren 2014
    Alsjöskolan, Kungsgårdens skola, Hedängsskolan, Hammarby skola
    Hösten 2014
    Jernvallskolan

  • Idag har Kunskapsnämnden sammanträde och dagordningen handlar mycket om ekonomi.

    Vårt utfall för 2011 visade efter jul på ett större underskott än vad våra prognoser under året pekat på. Prognosen i november pekade mot ett underskott på ca 2,5 miljon men utfallet kommer att hamna på ca 12,5 miljon.

    Så här har vår prognos sett ut från februari till december.

    Prognos 2011

    Hur kan det bli så fel?
    Ja, det vet vi ännu inte riktigt svaret på. Enligt ekonomerna har det varit svårare än vanligt att följa lönekostnaderna pga att vi under året har bytt personalsystem. Speciellt när det gäller ferielöner har det varit svårt att sätta en riktig prognos, och ferielöner är en ganska stor del av skolans kostnader.

    Men det är bara en del av förklaringen. Andra kostnader har också blivit högre än både budget och prognoser och det måste förvaltningen grotta vidare i. Skolformscheferna får också ett uppdrag att ha samtal med de rektorer som visat underskott 2011. Större överdrag kan leda till frågor kring eventuellt bristande ansvarstagande.

    Det är grundskolan, men främst gymnasieskolan som står för underskotten. Förskolan, särskolan, vuxenutbildningen och kontoret har jämnat ut siffrorna genom att göra överskott med totalt 12,8 miljoner.

    Grundskolans gör ett underskott på 11 miljoner, varav 9,3 är personalkostnader. Det beror på att vi behövt förstärka med insatser för elever i behov av särskilt stöd och att det krävts fler tjänster än beräknat på ytterområdesskolorna för att garantera undervisningstid, lärarbehörighet, öppettider på fritidshem mm.

    Gymnasiet går back med 14,4 miljoner varav 8,4 är personalkostnader, 3,9 milj är större kostnader än budgeterat för elever till andra gymnasieskolor och mindre intäkter för elever från andra kommuner.

    FörstoringsglasDet här är verkligen inte bra och rutinerna måste justeras och ses över och kontrollen måste skärpas. Beslut om hur detta ska ske kommer vi att fatta på nämnden idag.

    Men siffrorna ska också ställas i proportion till vår totala omsättning. När GD skrev om underskottet kommenterade signaturen Frågande så här:

    Hur är det möjligt? Att en budget överskrids är väl inte ovanligt, men med 23 miljoner???? Hur såg budgeten ut egentligen? Kanske det inte var budgeterat för personal överhuvudtaget???

    Kunskapsnämndens totala omsättning är ca 719 milj. Ett underskott på 12 milj motsvarar 1,65 %. En jämförelse i motsvarande storleksordning är att göra av med 330 kr för mycket av en månadslön på 20.000 kr. Eller 4.000 av en årslön på 240.000 kr. Men självklart ska man inte göra av med mer pengar än man har och framför allt måste vi kunna ta fram prognoser som stämmer med verkligheten.

    Förutom förra årets underskott har vi också att hantera detaljbudgeten för 2012. Vi har ju med oss den för stora kostymen vad gäller personal in i 2012. Där har vi kommit så långt att det som återstår är att hitta besparingsmöjligheter motsvarande 6,5 milj i grundskolan och 9,5 på gymnasiet. Det uppdraget kommer förvaltningen att få till april på sig att komma med förslag på. Jag vill absolut undvika att dra ner på lärartätheten i grundskolan medan däremot gymnasiet sedan tidigare har ett uppdrag att minska sin lärartäthet och anpassa verksamheten till elevunderlaget. Ett arbete som redan har inletts och förhandlingar pågår.

    Som tur är ska vi också göra nåt roligt idag – nämligen ha vårt sammanträde på nyligen öppnade Kulturförskolan Flygande Draken! Jag har varit där på besök en gång och det ska bli spännande att se vad övriga nämnden tycker om den fina lokalen och verksamheten!

    Flygande Draken

    Idag har Kulturförskolan Flygande Draken haft högtidligt öppnande!

    Här kan ni titta in med hjälp av de foton jag tog idag.

    Sandviken kommuns nyaste förskola Flygande Draken ligger i ombyggda lokaler i en del av tidigare Hammargymnasiet. Där kommer man att arbeta med fokus på estetiska lärprocesser, utifrån förskolans läroplan. Barnens lärande sker med alla sinnen.

    Hela ”kroppen och knoppen” är med när barnen från tidig ålder får stimulans, uppmuntran och praktiska möjligheter att utveckla sina förmågor att uttrycka sig genom bild, dans, musik, lek och drama. Genom dessa estetiska former läggs grunden för ett livslångt lärande i språk, matematik, social kompetens såväl som i individuella färdigheter!

    Den här veckan börjar de första barnen i förskolans tre småbarnsgrupper och en grupp för lite äldre barn. En femte avdelning kommer att färdigställas under året.

    De nyrenoverade lokalerna ligger i direkt anslutning till Sandvikens nya Kulturcentrum som invigs i december i år.

    Mitt i Sandvikens centrum samlas då Folkbiblioteket, Konsthallen, Turistbyrån, Ungdomsgården Centrum, Folkets Hus, Kulturskolan, delar av gymnasieskolans estetiska program, föreningsliv och studieförbund. Det byggs också en ny separat byggnad som ska innehålla teater- och konsertsal.

    Fantastiska möjligheter för barn, elever och personal att samverka med hela Sandvikens kulturliv!

    Projektledare för Flygande Draken är Helena Harrysson som, förutom att vara diplomerad uttryckande konstterapeut och coach också är känd för att ha skrivit böckerna "Våga vara vuxen” och ”Släpp taget och håll i”. I personalen finns sex förskollärare, en danspedagog, en dramapedagog och en bildpedagog.

    --------
    Arbetarbladet
    Kulturbloggen



    Baltic SundsvallIkväll tar jag tåget till Sundsvall för att vara med på Skolinspektionens dag i morgon.

    Jag väljer att lägga några hundra på ett hotellrum framför att kliva upp i ottan - och även om jag gjorde det skulle jag komma för sent. Ser fram emot att äta nåt gott när jag väl är framme och sen ägna resten av kvällen åt att läsa under täcket.

    Så här ser programmet ut

    Med Skolinspektionens ögon – skolans roll
    Ann-Marie Begler, GD Skolinspektionen Skolinspektionen granskar omkring 1 400 skolor per år. Det ger en omfattande kunskap om hur det står till i skolan idag. Ann-Marie Begler ger sina reflektioner över vad Skolinspektionen har sett i sin tillsyn under 2011.

    Med ny skollag som verktyg
    Ingegärd Hilborn, rättssakkunnig Skolinspektionen Sedan 1 juli har vi en ny skollag som bland annat ger Skolinspektionen nya verktyg i förhållande till skolor och huvudmän. Ingegärd Hilborn, en av Sveriges främsta skollagsjurister, går igenom förändringarna och deras betydelse för skolorna.

    Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken
    Sture Löf, tidigare utredare Skolinspektionen Skolinspektionen har granskat gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Fokus har legat på elevernas arbetsplatsförlagda utbildning och på hur skolorna samverkar med arbetslivet.

    Förskolans uppdrag – första utbildningssteget
    Veronica Bonivart Säfström, utredare Skolinspektionen I våras presenterade Skolinspektionen en granskning av förskolornas pedagogiska uppdrag och barnens lärande. Veronica Bonivart Säfström berättar om resultatet och den reviderade läroplanen.

    Trygghet, stöd och stimulans i skolan. Hur långt kan den individuella anpassningen i grundskolan gå?
    Lars Arrhenius, Barn- och elevombudet, Ulrika Palm och Erik Bergeå, utredare, Skolinspektionen Skolan har ett tydligt ansvar att skapa en trygg och stödjande miljö för alla elever. Föreläsarna har mångårig erfarenhet och diskuterar vad Skol-inspektionen har sett och hur skolor har löst sitt uppdrag.

    Dagens och morgondagens demokrater
    Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
    Stockholms universitet, Marie-Hélène Ahnborg, inspektionsdirektör Skolinspektionen. Skolan har en viktig roll att bidra till att fostra demo-kratiska medborgare. Skolor arbetar på olika sätt. Hur ser barn och ungdomar på demokrati och sin egen roll? Och hur kan Skolinspektionen granska skolornas arbete på detta område?