Gå till innehåll

3

Filmen om Palme

Ikväll var jag på premiären av Filmen om Palme. Vilken minnesresa det blev!

Vissa scener väckte minnen så tydliga att jag kände dofter och mindes exakt var jag befann mig, vilka som var med, till och med vad jag hade på mig.

När jag såg filmen insåg jag att valrörelsen 1970 är den första jag minns på riktigt. Den första jag intresserade mig för. Då var jag 14 år och vi hade partidebatt och skolval på högstadiet i Hofors. Socialdemokraterna fick 45,3 % i riksdagsvalet. Det var tider det ...

I valet 1976 fick jag rösta första gången. Då jobbade jag på Unga Örnar i Uppsala och det var min första valrörelse som aktiv valarbetare. Den valrörelsen fick jag faktiskt ta Olof Palme i hand och hälsa. Ett fint minne och jag har letat i en timme nu, utan resultat, efter det foto jag har (nånstans) som minne av den gången.

Valvakan 19 september 1976 hölls på Folkets Hus i Uppsala och jag glömmer den aldrig. För första gången sen 1936 fick Sverige en borgerlig regering när det röda blocket förlorade med 3,3 procentenheter. Jag var oerhört ledsen och besviken och funderade på att fly landet. För att ytterligare förvärra saken hade någon stulit min cykel när jag skulle åka hem.

I sex år fick vi leva med borgerliga regeringar och inte förrän valet 1982 tog de röda tillbaka regeringsmakten. Då bodde jag fortfarande i Uppsala men när Palme mördades var mitt liv i ett helt annat läge. Jag hade flyttat, gift mig och fått min första son. Vi bodde i Lemstanäs och Daniel var lite mer än ett halvår när telefonen väckte oss mitt i natten.
Pappas röst sa Sätt på teven. NU. - Och sen la han bara på luren.

Jag satt hela natten som förstenad i soffan och tillvaron hade rubbats.

Det har aldrig blivit sig likt här i landet sedan den natten.



Ska bara stänga väskan och sen far jag mot Stockholm och Nätrot 12. Har förmånen att få resa och logi av ABF Gästrikebygden och det är jag tacksam för.

Här finns helgens program.

Idag ser jag fram emot Paneldiskussion om politiska bloggosfärens och sociala mediers framtid och att höra Kommunal berätta om sin kampanj för nattis.

Följ konferensen på Twitter: #nätrot12

Idag har Socialdemokraterna i Sandviken årsmöte. Det känns fint att ha dagens opinionsundersökning i ryggen när vi ska lägga 2011 till handlingarna och besluta om inriktning framåt. Det är idag drygt 900 dagar kvar till valet 2014...

S-V-Mp 50,1 % -- M-Fp-C-Kd 43,0 % (39,5 om Kd hamnar utanför riksdagen)
Sd har ingen vågmästarroll.


Fråga på Aftonbladet söndag fm

23

På hösten 2008 fick vi i min arbetarekommun besked från distriktet om att alla AK skulle flytta sina hemsidor på S-info till partiets egna webb på socialdemokraterna.se. Argumenten, som jag minns dem, var att det skulle bli bättre, alla skulle vara samlade under samma paraply och det skulle inte kosta någonting. Och när jag frågade hur det skulle bli med interaktiviteten så skulle den också bli så bra så.

Något motvilligt (från min sida som webbansvarig) började jag flytta sidor och så småningom gick Arbetarekommunen helt ifrån S-info, medan våra föreningar och förtroendevalda stannade kvar. Som det var tänkt skulle också föreningar längre fram flytta till s-webben, mer oklart var om det skulle finnas möjlighet för enskilda politiker att ha sidor där.

Det tog inte många minuter som inloggad på EpiServer att inse att den här flytten inte skulle fungera. Jag är van webbare och har kodat sidor från grunden sedan 1994. Dessutom skött webbsidor i både det ena och det andra systemet. Men - trots en utskickad manual - tog det mig oerhört många timmar och gråa hår att begripa hur EpiServer fungerade på s-webben.

Den enda "utbildning" som erbjöds var en telefonkonferens som förlades till dagtid (när de flesta är på jobbet) och som inte fanns dokumenterad i efterhand att ta del av. TELEFON-konferens. År 2009... Jag missade den möjligheten och vet inte hur många andra som deltog. När jag senare frågat om hjälp har jag fått svaret att det är partidistrikten som ska stå för supporten.

I vårt distrikt är det fram till nu - mer än tre år senare - bara fyra av tio Arbetarekommuner som flyttat till s-webben. Det är lite si och så med hur de fyra kommit igång med att publicera innehåll och det märks att de flesta inte fått kläm på hur det borde fungera.

I Sandviken har vi uppmanat våra föreningar att avveckla sina sidor på S-info och i slutet av förra året sa vi också upp arbetarekommunens sida där för gott.

Hemsida Socialdemokraterna i Sandviken

Sandvikens Arbetarekommun har nu en sida som fungerar så bra den kan med det verktyg som finns. Eftersom s-webben inte erbjuder några möjligheter till interaktivitet har vi kompletterat med en Facebooksida, ett Twitterkonto och YouTube. Jag tycker det funkar ganska bra men det har tagit väldigt mycket tid att bygga upp den och mycket funderande för att lista ut hur få sidan som vi vill.

Så i förra veckan kom det då. Ett AK-cirkulär som jag tar mig friheten att publicera delar av nedan.

I cirkuläret berättas att en uppgradering till EpiServer 6 ska göras, vilket kommer att beröra samtliga hemsidor.
Det kommer inte längre att läggas upp nya mallar för Arbetarekommuner i mallpaketet eftersom det inte finns resurser att ge utbildningar eller support.

Istället rekommenderas Arbetarekommunerna att göra något av följande:
- Skapa en sida under partidistriktets hemsida med kontaktuppgifter och eventuellt handlingsprogram.
- Skapa en fansida eller grupp på Facebook.
- Skapa en blogg om syftet är att lyfta fram ett antal företrädare.

Hur besviken och irriterad jag är kan ni kanske ana. Så mycket jobb till spillo och tid bortkastad!

Vi ska alltså nöja oss med "en sida under PD med kontaktuppgifter och eventuellt handlingsprogram"? Och alla som vill veta mer? Ska de bläddra igenom inlägg i en Facebookgrupp? Och de som inte har Facebook?

Jag förstår egentligen inte heller budskapet. Ska Arbetarekommunerna ta bort sina sidor på s-webben eller får de vara kvar men inte vara med i framtida utveckling? Någon som kan förklara?
Vill gärna höra era kommentarer!

Lördag 21 januari 2012 kl 15.00.
Håkan Juholt meddelar att han avgår som partiledare.
Det är sorgligt och väldigt, väldigt bekymmersamt att vara socialdemokrat idag.

Så här citerade Juholt poeten Jenny Wrangborg, på förtroenderådet

För där ditt hopp gett upp,
min styrka.
Där mina krafter tagit slut,
din röst.

Håkan Juholt, Almedalen 2011

1

Stop SOPA

Idag ligger flera stora webbsidor nere, däribland Wikipedia, som en protest mot det amerikanska lagförslaget SOPA - Stop Online Piracy Act. Tanken med protesten är att förmedla känslan av en värld där restriktioner som SOPA skulle genomföras, en värld där fri information inte längre får finnas tillgänglig.

Grundtanken är inte att det är fel att skydda upphovsmän till digitalt material. Däremot är SOPA skrivet på ett sådant sätt att det mer liknar censur. Vita huset svarar stöttande till protesten: “we will not support legislation that reduces freedom of expression, increases cybersecurity risk, or undermines the dynamic, innovative global Internet.”

Text från Mediesverige.se

Danne sa just nåt riktigt klokt. Att han brukar skicka ett sms till folk innan han ringer dem. Berättar lite vad han vill och skriver "jag ringer dig om det".

Skönt tycker jag och som han sa "Att ringa upp direkt är som att gå hem till nån utan att ringa innan."

20111103-210819.jpg
Man kan tro att hörseln skulle försämras med åren, men för mig är det tvärtom. Jag tror att jag har utvecklat nåt slags ljudallergi.

Flera gånger om dagen har jag lust att fräsa åt folk att SLUTA SKRIKA. På bussen, i fikarummet, på tåg, på gatan, i affärer, på kaféer och restauranger, på möten, i trappuppgångar... Överallt stöter man på människor som pratar med onödigt hög volym och till synes utan anledning.

Två personer vid samma kafébord kan inte ha några problem med att höra varandra i normal samtalston. Personen i andra änden av telefonsamtalet har ju mobilen så nära örat att det inte kan behövas en ljudnivå som hörs genom en hel tågvagn. Om personalen måste sopa kafégolvet en halvtimme innan stängning måste de väl inte också draaaaaaa stolarnas metallben längs med stengolvet och dessutom slå kvasten i samma metallben. Eller?

20111103-210750.jpgHur som helst. Igår hittade jag det perfekta stället alldeles intill Brandenburger Tor. Tysta rummet. Ett enkelt relativt ljudisolerat rum med några stolar och ett par kuddar och en stor sten på golvet. En vävd och belyst tavla att vila ögonen på. Diskret färgade draperier runt väggarna. Inget mer. Bara så.

Det var helt underbart att gå in där. Bort från turistträngseln med hästskjutsar, gapande försäljare, utklädda björnar och en skrikande demonstration som handlade om nånting i Iran. De första minuterna var det så tyst att det faktiskt nästan lät av tystnaden.

1

Nu är jag installerad på Hotel Hampton i Berlin. Allting är så bra här och resan var så rolig och spännande och trevlig! Toknöjd är jag.

Kom till Arlanda i så god tid att jag hann äta god mat, läsa, lyssna på lördagens Medierna och prata bandy med några herrar i rökkuren. Jo faktiskt. Jag pratade om bandy.

Jag satt längst fram i planet, vid fönstret och eftersom det var becksvart när vi landade var det SÅ fint att titta ner på Berlin. Hela världen såg ut som den vackraste julskyltning med alla ljus i olika färger.

Anteckningarna om resan till hotellet hade jag glömt hemma så det blev lite spännande. Men en proffsig och vänlig människa i informationen hjälpte mig med ett tågnummer och vilken station jag skulle av på. Så jag vandrade iväg till stationen på Schönefeld och hittade spår 4 med fem minuters marginal. 40 minuter tog resan till Zoologischer Garten och där blev jag glad när en ung man frågade om han skulle hilfe mit den koffert, eller hur han nu sa. Det var fint gjort men jag hade ju hjul. Händer sånt nånsin i Sverige förresten?

När jag kom upp på Kurfürstenstraße hade jag ingen aning om åt vilket håll jag skulle gå. En vakt visste inte, en taxichaufför ville ha 7 euro för att köra mig och det kunde han väl ha fått men då blev jag envis.. Och till slut så hittade jag fram nästan alldeles själv.


Hotellet ligger väldigt centralt mitt bland en massa butiker, restauranger och kaféer. Men ändå på en liten bakgata. Folk satt ute fast klockan var runt 23 och jag behövde aldrig ta upp jackan ur resväskan.

20111031-012029.jpg

Mitt rum är högst upp på sjunde våningen och jättejättefint! Stor balkong med häftig utsikt, som jag bara sett i nattmörker än så länge. Så trevlig personal, rent, bekvämt och wifi som fungerar 🙂

20111031-012652.jpg

Nu har jag packat upp, tagit en dusch och druckit en söt latte i lobbyn med de fina röda fåtöljerna.

20111031-012539.jpg

Ser fram emot att vakna och kolla in frukosten. Sen ska jag börja med en tur med hop-on-hop-off-bussen. Det har jag lärt mig är en smart grej för att få lite överblick över var saker ligger.

Somnar ikväll nästan fånigt nöjd med allting!

P.S. Allt jag skulle kunna förstå på tv är dubbat... D.S.

Idag har jag lyssnat på Erik Wagner om sociala medier och folkrörelser. Några saker tog jag med mig, som att "Man kan inte förändra nån som man inte har en relation till". Att all kommunikation sker på mottagarens villkor och att sociala medier är grymma på att utveckla relationer.

Hur kommunicerade vår organisation för 15 år sen? Ser vi över kommunikationssätten så att vi finns där medborgaren och medlemmar finns?

Sociala medier funkar så bra för att lära sig, förstå andra, berika andra, aktivera och engagera. De utmanar rådande strukturer och ökar kravet på transparens och öppenhet.

Till sist tänker jag på vikten av att LYSSNA och KOMMUNICERA. Inte trumma ut budskap och agera sociala-medier-megafon. Viktigt, viktigt!

Jag blev också påmind om att skriva mer tillsammans. Det är så roligt, blir så mycket bättre och är ju så enkelt att göra på nätet.

Tipsar om boken Gilla! Dela engagemang, Passion Och Idéer Via Sociala Medier av Brit Stakston och med diskussionsfrågor och kommentarer av Erik.

Om en kvart kliver jag på planet till Berlin!


20111030-184042.jpg