Ingen gammal skåpmat

Det är inte så lätt att imponera på mig faktiskt. Möjligen har det med åldern att göra men mycket av det jag hör och ser känns som upprepningar, kopior och gammal skåpmat. Trist och utnött. Det kan gälla allt från en föreläsning till en musiker.

Desto lyckligare blir jag när någon människa uppenbarar sig och fullkomligt blåser hatten av mig! Någon som får mig att stanna upp i tillvaron. Lyssna, häpna, skratta, gråta och bara vilja ha mer.

Nu vill jag dela med mig och berätta för dig om två sådana människor som jag haft turen och glädjen att lära känna lite grann och dessutom få ha i närheten. I Sandviken finns de nämligen båda två. Visst är det fantastiskt?

Estradpoeten Ingela Wall.

Första gången jag hörde henne var för ett par år sedan, på en mässa i Sandviken. Där stod hon bara rakt upp och ner och läste poesi som tog plats längst in i mitt hjärta. Jag älskar såna där stunder när man fnissar samtidigt som man torkar bort en och annan tår ur ögonvrån! När orden stannar kvar i flera dagar efter, som en söt – och lite sur – karamell.

Efter den gången letade jag efter hennes texter på nätet. När inte det lyckades letade jag ett tillfälle att höra henne igen. Och tillfället kom. Sedan utvecklades det märkligt nog så att jag fick äran att göra www.ingelawall.com.

Klicka på den länken så kan du både höra och läsa hennes underfundiga poesi. Du har en riktigt bra stund framför dig, det lovar jag.

I morgon ska jag berätta om den andra människan som förgyllt min tillvaro den senaste tiden…

Spännande va?

Publicerat i Nöjen | Kommentarer inaktiverade för Ingen gammal skåpmat

Ja, det kan ske under!

Se på f-n! Tro kan försätta berg, sägs det. Åtminstone kan den få motionscyklar monterade. När jag kom hem så stod den där. Precis som jag önskat mig. Nu förstår jag varför jag skaffat mig söner 🙂
Tack snälla Mike!

Sosseföreningsmötet gick väl sådär. Lokalen var dubbelbokad så där pågick ett Bostadsmöte. Fyra medlemmar blev vi totalt, plus den inbjudna gästen. Det slutade med att vi tog fikat med oss och flyttade oss hem till R:s hus. Där blev vi sittande i många timmar och löste en del världsliga problem. Mycket trevligt och givande och sent blev det som vanligt i det pratsamma sällskapet.

Nu ska här cyklas under det 30-minuter långa inspelade Idol-avsnittet!

Publicerat i Lokalpolitik, Personligt | Kommentarer inaktiverade för Ja, det kan ske under!

På Mässen

Tre gafflar till vänster, tre knivar till höger och mitt i alltihop en sked. Fyra vackra glas och en kock med de sötaste skrattgropar jag sett!

Jag har ätit middag på Mässen, Sandvik, tillsammans med alla andra som suttit i kommunfullmäktige de senaste fyra åren.

Underbar mat också för mig som äter vegetariskt. Dessutom lyckades de med konststycket att servera mig alkoholfritt vin till varje ny rätt. Jag blev både imponerad och väldigt mätt.

Publicerat i Lokalpolitik | Kommentarer inaktiverade för På Mässen

Kan det ske under?

Detta har jag nu på mitt köksgolv. Jaha.

Nu tänker jag så här. Jag går hemifrån nu och ägnar mig åt sosseföreningens medlemsmöte och när jag kommer hem igen så har det hänt ett under. Då kommer den att stå där färdigmonterad och klar att kliva på!

Ja, man vet aldrig. Undrens tid är icke förbi, var det nån som sa…

Nu ska jag göra reklam för Team Sportia i Sandviken. Vilken fantastisk service de gav mig!

Jag har skjutit upp det här inköpet länge nu, bara för att jag inte kunde begripa hur jag skulle få hem den från affären. Igår tog jag mod till mig och frågade ett par killar som jobbar där och det löste sig hur smidigt som helst. För mig.

Idag kom en av killarna hem till mig med kartongen. Han inte bara körde hit den, han bar den uppför alla tre trapporna. (Själv orkade jag knappt flytta lådan från hall till kök.) Och inte nog med det. Eftersom leverantören skickat med fel manual gick han tillbaka till butiken, skrev ut den rätta och kom sen hem till mig med den efter ett par timmar. Helt otroligt!


Förresten var det länge sedan jag hade en sån här med:

Nu är mitt första delmål nått – från 89,7 till 80 sedan midsommar. Nästa målvikt ska bli 75. Dit ska jag ha cyklat innan det blir vår 🙂

Publicerat i Personligt | Kommentarer inaktiverade för Kan det ske under?

Kan moderaterna räkna?

Moderaterna Riita-Liiisa Björk och Carl-Gustaf Carlborg har en insändare i veckans lokala Annonsbladet. ”Kunskap till alla barn” är rubriken.

När jag läser den blir jag både full i skratt och lessen. Det är sannerligen många mil mellan deras och mina tankar om skolan och lärande!

”Barnen lär sig mindre nu än tidigare” skriver de bl.a. Jag vet förstås inte vad de menar med ”tidigare” men en tanke slår mig…

De som idag är aktiva moderater i vår kommun har en betydligt högre medelålder än vänsterpartisterna. Vilket med (m)-logik torde betyda att de äldre moderaterna lärt sig mer i skolan. Trots det så lyckades de unga vänsterpartisterna åtminstone lägga ett riktigt budgetförslag!

Vidare skriver (m):
”Många undrar varför inte mer skattepengar går till skolan? Svaret är att bidragen och byråkratin kring bidragen tar för stor del av kakan. Det vill vi ändra på. Genom att strama åt bidragen frigörs pengar till skolan och undervisning.”

Hur stämmer det med att moderaterna vill spara 2,5 miljon på skolan nästa år – men ingenting på individ- och familjeomsorg? Vad är det för bidrag de menar? Det kanske är bidragen till föreningsverksamhet? Moderaterna vill ju lägga 6,7 miljoner mindre på Kultur- o fritid än vad socialdemokraterna föreslår.

Insändaren avslutas så här:
”Med mer resurser till klassrummen, mer bestämmanderätt till skolledare och lärare tillsammans med ett tydligt kunskapsuppdrag kan svensk skola låta alla elever komma till sin rätt.”

Jag undrar verkligen om det bara är skolledare och lärare som ska ha bestämmanderätt över skolan. Har de glömt eleverna? Eller är moderaterna nöjda med dagens nivå på elevinflytandet?

Publicerat i Lokalpolitik | Kommentarer inaktiverade för Kan moderaterna räkna?

HomO och Skolkyrkan

Nu har HomO yttrat sig om Bessemergymnasiets agerande i frågan om Skolkyrkans representant, pingstpastor Daniel Rosén, som uttalat att han anser att homosexualitet är onaturligt.

Så här skriver HomO:
”…att de hittillsvarande åtgärderna främst verkat syfta till att säkerställa att den kristna elevgruppen på skolan även fortsättningsvis får träffa representanter från skolkyrkan. Några åtgärder för att motverka och förebygga kränkningar på grund av sexuell läggning har inte redovisats.”

Enligt Gefle Dagblad är rektor Mats-Olov Henricson självkritisk: ”Vi har lite tunt med handlingsplaner. Det finns en åtgärdsplan mot mobbning, det är allt. Det här är ett förbisett område, det måste erkännas”, säger han. Samtidigt konstaterar han att det inte kommit några signaler från elevstödet eller skolhälsan att någon elev reagerat negativt eller känt sig utsatt på något vis.

Det förstår jag inte. Det kom ju signaler till skolledningen från både enskilda elever och lärare. Signaler som uttryckte att de kände sig kränkta av Daniel Roséns uttalanden.

I början av december ska Skolkyrkans framtid avgöras på skolkonferensen. På förra skolkonferensen beslutades att diskutera frågan vidare. Hade det gått till beslut den gången hade Skolkyrkans tid på Bessemer varit till ända, eftersom majoriteten av eleverna ville ha det så. Vi får väl se hur det går den här gången.

Jag är nöjd med att skolan i Sandviken inte agerade som Linnéskolan i Älmhult. Om detta har Karin Långström Vinge bloggat.


Det har skrivits mycket om den här frågan och jag har gjort en liten länklista:

Brockman: 12345

Dagen: 1234567

Arbetarbladet: 12345

Publicerat i Skola | Kommentarer inaktiverade för HomO och Skolkyrkan

Walentine har stängt

Nu har Walentine stängt sitt upprop mot prästförtrycket. 1.222 underskrifter blev det men kanske blir det slutliga antalet något färre efter att det har rensats.

Underskrifterna kommer att sammanställas och lämnas till en representant för Svenska Kyrkan.

Tack ska du ha Walentine! Bra jobbat.

Publicerat i Religion | Kommentarer inaktiverade för Walentine har stängt

Tvära kast

Idag var det lite tvära kast. Tog en fika efter jobbet och vid Krysset hade SAC o Vänstern protestmöte mot försämringarna i a-kassan. Där sprang jag på Frank Morton som också spelade med frusna fingrar.

Gick direkt från protestmötet till modevisning på Folkets Hus. Eleverna på Handelsprogrammet hade gjort ett enormt jobb och satt ihop ett program på 1,5 timme med alla möjliga varianter av kläder för alla varianter av åldrar. Sång och musik, fart och fläkt och lite romantik. Mitt livs första modevisning och är alla på det här sättet kan jag tänka mig att göra om det.

Fast… nu ljög jag. Jag har faktiskt varit på modevisning en gång. Då var jag själv en av dem som gick på catwalken. JO! Nu ljuger jag inte. Jag minns inte riktigt hur det kom sig men kläderna vi visade var specialdesignade för rörelsehindrade. Inga dragkedjor, inga knappar och inget man måste dra över huvudet. Det här var nångång på 70-talet och minns jag rätt modellade jag i nåt slags cape…

Publicerat i Lokalpolitik, Personligt | Kommentarer inaktiverade för Tvära kast

Farsans dag

Bilden föreställer min storasyster och mig. Jag fick lust att använda den idag bara för att det är Fars Dag.

Jag minns hur vi ritade fars- och morsdags-kort i skolan! Det tyckte jag var roligt. Men jag minns också en tjej i klassen som ritade kortet till sin morfar istället. Hennes pappa var död. Jag tyckte det var konstigt och overkligt att barns pappor kunde vara döda.

Mina barn har sluppit växa upp med den här traditionen och vi har aldrig firat den. Inte Mors dag heller för den delen. Personligen tycker jag att det är tramsigt och bryr mig inte alls. Men jag tror att mina föräldrar gör det och jag har ingen anledning att inte ta mig för med ett besök hos dem en sån här dag. Pappa fick en bok om Sudoku och ett par skraplotter. Inköpen hade syrran fixat så det var ju bekvämt.

När jag googlade på Fars dag fick jag veta att en kvinna i USA uppfann Fars Dag 1910 för att hedra sin far som var änkeman och ensam hade uppfostrat sju barn. Av någon anledning hittar jag inget annat namn på henne än mrs John Bruce Dodd. Hon kanske inte hade nåt eget namn…?

Hur som helst fick det mig att tänka på min farmors pappa. Han blev änkeman när yngsta dottern var ett år och blev då ensamstående pappa till sex barn. Två söner och fyra döttrar. Emanuel, som han hette min farmorsfar, var skräddare och jobbade hemma. Märkligt nog tog han hand om barnen själv i ganska många år innan han skaffade ett hembiträde.

Det har alltid imponerat på mig att en pappa tog ansvaret för sina barn ensam redan på den tiden. Det bör alltså ha varit 1912.

Här är en bild på Emanuel och hans barn

Publicerat i Personligt | Kommentarer inaktiverade för Farsans dag

Rött och blått

I BO-rapporten jag skrev om i förra inlägget fanns en tabell som visar förvånansvärt tydligt vad som kan hända med en borgerlig regering.

Men inte bara det. Tabellen visar också hur lång tid det tar att reparera skadorna…

Det finns ca 1,9 milj barn mellan 0-17 år i Sverige. Så under de borgerliga regeringsåren 1991 – 1994 ökade antalet barn som levde på socialbidrag med ca 57.000.

Publicerat i Politik | Kommentarer inaktiverade för Rött och blått