Fram till andra världskrigets slut var svensk skola präglad av termer som; lydnad, disciplin, underkastelse och plikttrohet. Efter krigets slut förändrades skolan mot att bli en demokratisk skola. Demokrati skulle genomsyra skolans arbete och vikten läggas på individanpassat lärande och en förtroendefull samverkan mellan lärare och elever.
1946 års skolkommission såg det som en mänsklig rättighet för elever att ha inflytande och skolans uppgift var att fostra demokratiska medborgare. Redan då ansågs elevinflytande vara en förutsättning för lärande.
Idag – 60 år senare – har våra skolor ett antal olika styrdokument att följa som säger ungefär samma sak.
Barnkonventionen; barn har rätt att ge utryck för tankar, åsikter och idéer, att få gehör för sina åsikter, tankar och idéer i relation till ålder och mognad och rätt att få tillgång till information
Skollagen; eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.
Läroplanen; det inte är tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.
Kunskapsnämndens nämndplan; för att alla elever ska nå kunskapsmålen ska de ha verkligt inflytande över sin egen situation avseende innehåll, arbetsformer, redovisningar, tidpunkt och plats. Eleverna ska också få den kunskap och det stöd de behöver för att utöva formellt elevinflytande.
Forskning visar också att elevinflytande har stor betydelse:
2 av 3 studier visar att det ökar den fysiska hälsan
4 av 7 studier visar att det ökar den psykiska hälsan
8 av 8 studier visar att det ökar den sociala hälsan
6 av 6 studier visar att det ökar elevernas skolframgångarTrots detta har våra elever en annan upplevelse av sina möjligheter till inflytande. Något som visar sig i de årligt återkommande elevenkäter som görs i åk 3, 5, 8 och på gymnasiet.
På bilden nedan visas hur gymnasieeleverna betygsätter påståendena; Jag är med och påverkar hur vi ska arbeta, vad vi ska arbeta med, när vi ska arbeta och var vi ska arbeta.
Betygskalan är 1-4.
Gymnasieskolans elever
I årskurs tre har 86 % klassråd minst en gång i månaden, men sedan sjunker siffrorna. I femman är det 85 %, i åttan 57 % och på gymnasiet är man nere på 51 %.
I åttan har siffran sjunkit från 75 % förra året till 57 % i år. På gymnasiet finns program där så få som 9 % svarar att man har klassråd minst en gång i månaden
När eleverna sätter betyg på vilka möjligheter klassrådet ger att påverka hamnar årskurs tre på 3,26 (av 4,0 möjliga). Därefter sjunker också det betyget så att femmorna svarar 3,03, åttorna 2,15 och gymnasieeleverna ger betyget 2,08.
Det finns naturligtvis genomtänkta och välgrundade anledningar till att samtliga styrdokument påpekar vikten av att eleverna är med och påverkar sitt lärande och sin skoltid.
Evidensbaserad forskning visar att elevinflytande har en avgörande betydelse för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det finns ett påtagligt samband som visar att det eleverna lär sig och hur de lär sig, står i direkt relation till graden av medinflytande. Man vet också att elever som är med och påverkar sitt lärande behåller sina kunskaper på längre sikt.
Fler och tidigare betyg eller prov är inte svaret på hur våra elever ska bli mer motiverade eller förbättra sina kunskaper. Det kommer inte heller att förbättra deras hälsa eller trivsel i skolan.
Jag är socialdemokrat och helt övertygad om att ett ökat elevinflytande ger lust att lära, förbättrar elevernas kunskaper, minskar mobbning och ger ökad trivsel och arbetsro!
Jag vill ha en skola där eleverna får redskap och självkänsla nog för att kunna argumentera och uttrycka sig. En skola där eleverna kan påverka undervisningens utformning, tidsplaneringen och hur kunskaperna ska kontrolleras.
Elevinflytande har varit ett mål i skolans styrdokument i 60 år. Under den tiden har ca sju generationer passerat.
Låt oss ha 60-årsjubileum och satsa på att äntligen uppfylla målet!
Med samma brevbärare kom också ett utskick från BRIS. De ber om stöd för sin valkampanj där de aktivt kommer att ta barnens parti och kräva tre konkreta åtgärder:
Det här med bloggandet har fått stryka på foten ett tag. Jag har liksom annat för mig. På lördag fyller jag 50 och det är lite att stöka med innan dess.
